Jonathan har sin fjärde EEG undersökning i morgon!!
jävla skit kan jag tänkta ibland. Varför just vi...varför just han. Men samtidigt är jag himmla lugn i min sittuation. Inte för att jag är den drabbade som skall underökas utan för att jag är mamman som skall vårda/lugna och vara trygg. I den situationen känner jag mig trygg. Jag vill igetligen inte att någon annan skall behöva ta våran plats fast jag innerst inne önskar att detta aldrig skulle ha hänt oss. Men det är väl bara att FACE THE FACT.
Jag kan bara hoppas på att resultatet är bättre än förra gången och medicindosen som vi har låtit han sakta växa ur inte gjort någon skillnad och han ska slippa sin dagliga dos av Fenobarbital (stavas det så? orkar inte resa mig och kolla) Nu får han i sin ersättning morgon och kväll. Samma dos har han haft ett tag nu och han har ju växt med det var så Neurologen ville ha det. Å jag litar på honom till fullo. Så i morgon 13:45 skall vi vara på Fysiologkliniken för att göra denna sovande EEG:n denna gång.
Denna gång har jag packat ner kameran den har inte vart med dem andra gångerna. Han är så söt i sin lillamössa han får. Det ser nästan ut som en sådan man satt på huvudet på dem som fick avsluta sitt liv i den elektriska stolen förr i tiden. HEMSKT men sant....
Jag tror att det är ungefär 20 små elektroder som kommer att fästas i Jonathans hårbotten. Alltså på olika ställen i hela huvudet. Mins inte riktigt hur många det var. Han har haft två undersökningar när han var som säms när vi låg inlagda sedan hade han en innan vi blev utskrivna. Å nu så vill läkaren ha en till för att få ett bra resultat för att kunna avgöra hur vi skall göra med hans medicin. Om den skall sättas ut eller om den skall vara kvar och höjas. Jag och sjukgymnasten diskuterade mkt sist om hans skakningar. Å hon skulle anteckna och skicka hennes papper till doktorn så dem fanns där när vi skall till honom efter provsvaren kommer till honom. Å så har vi en tid hos henne första veckan i oktober för att se om vi vart hos doktorn än och se hur medicineringen blev.
Jag är mest orolig för att han ska behöva ha sin krampmedicin hela livet... Det är så mkt han kanske kommer att missa då... Som han inte kan göra eller vill göra och inte får. Men det är sådant jag inte kan oroa mig för nu. Det får tiden avgöra! Men det är svårt att lägga vissa saker framför sig.
FARMOR OCH JONATHAN I SÖNDAGS... // MARIA MAROSKA
Jag kan bara hoppas på att resultatet är bättre än förra gången och medicindosen som vi har låtit han sakta växa ur inte gjort någon skillnad och han ska slippa sin dagliga dos av Fenobarbital (stavas det så? orkar inte resa mig och kolla) Nu får han i sin ersättning morgon och kväll. Samma dos har han haft ett tag nu och han har ju växt med det var så Neurologen ville ha det. Å jag litar på honom till fullo. Så i morgon 13:45 skall vi vara på Fysiologkliniken för att göra denna sovande EEG:n denna gång.
Denna gång har jag packat ner kameran den har inte vart med dem andra gångerna. Han är så söt i sin lillamössa han får. Det ser nästan ut som en sådan man satt på huvudet på dem som fick avsluta sitt liv i den elektriska stolen förr i tiden. HEMSKT men sant....
Jag tror att det är ungefär 20 små elektroder som kommer att fästas i Jonathans hårbotten. Alltså på olika ställen i hela huvudet. Mins inte riktigt hur många det var. Han har haft två undersökningar när han var som säms när vi låg inlagda sedan hade han en innan vi blev utskrivna. Å nu så vill läkaren ha en till för att få ett bra resultat för att kunna avgöra hur vi skall göra med hans medicin. Om den skall sättas ut eller om den skall vara kvar och höjas. Jag och sjukgymnasten diskuterade mkt sist om hans skakningar. Å hon skulle anteckna och skicka hennes papper till doktorn så dem fanns där när vi skall till honom efter provsvaren kommer till honom. Å så har vi en tid hos henne första veckan i oktober för att se om vi vart hos doktorn än och se hur medicineringen blev.
Jag är mest orolig för att han ska behöva ha sin krampmedicin hela livet... Det är så mkt han kanske kommer att missa då... Som han inte kan göra eller vill göra och inte får. Men det är sådant jag inte kan oroa mig för nu. Det får tiden avgöra! Men det är svårt att lägga vissa saker framför sig.

Kommentarer
Postat av: Mickis
Lycka till idag!!! Jag håller tummar och tår att lille J kommer slippa sin medicin nu och för alltid!!!!
Kram på er.
Trackback