Mariamaroskas

....helt ärligt hur kom det sig att jag fick ett barn som INTE är som alla andra barn med vanliga trotsar!!!

VAD HAR JAG GJORT FÖR ONT I MITT LIV FÖR ATT BEHÖVA FÅ GRÅTT HÅR OCH VILL RIVA AV DE!!???

Jag skojar inte om jag säger att man kan lämna Jojje max 3 minuter sedan är det kört. ÅÅÅÅÅ men han är ju så duktig får jag höra, han är ju så bra...KLART HAN ÄR BRA! Å FUCK YHEEEE han är super duktig....
Men om man är 3 år 7 dagar minus en timme....Ska man klara av att ha sönder kranen i ett badrum?? Han slet sönder hela av och på grejen till vattnet.... ööö eller vad han nu gjorde, för de jag gjorde var att bad honom gå iförväg och tvätta händerna efter maten. Jag råkade bli kvar med dem andra barnen som skulle ballansera mitt porslin.


Den är sönder... Nu kan man krånga dit den för att få av och på vattnet. Men han är 3 år och stark som en karl?! Eller vad?
Jag böt nyss för en stund sedan bajsblöja på lillebror...
Då hade min älskade unge gått ut på balkongen och hällt ut alla våra tomburkar och petflaskor...Å står och kastar ut på gräset under oss...
PINSAMMA UNGE!!!!

Jag börjar tivla på att han inte förstår...Men va fan han förstår ju när jag säger...GÅ och hämta den stora gula bilen?!? Att han inte använder tal de vet vi men hur mkt han förstår vet jag inte?!
Någon sa till mig...han kanske bara förstår det enkla, eller de enklaste...Typ enkla ord, Lätta meningar...Å INTE EN ARG MAMMA SOM ÄR GALEN!!!!
I kväll kände jag mig som en galen människa....
HEL galen!!


Jag är tacksam att barnet faktiskt börjat sova!! Från att inte sovit en hel natt till att faktiskt sova... det är som i himmelriket jag är. Eller vi är för vi har faktiskt turat om att ha en PillJojje uppe, eller det var inte så att han var uppe och sprang utan snarare han satt bredvid oss och pillade på oss i en timme eller tre...VARJE NATT!! Å då vill jag medela att vi tillslut somnade före honom. Å jag är mer än tacksam att han inte gör så mkt hyss natte tid...

VAD HÄNDE DÅ?? VARFÖR BÖRJADE HAN SOVA.... Mitt tips till alla med barn med funktionshinder/diagnos eller oro i kroppen är BOLLTÄCKE!!


Jag vet ärligt inte hur vi inte tänkt detta tidigare. Men man vill klara sig själv, man tänker det är så här det är. Ett tag tänkte jag men han är ju liten, han kanske somnar. Men ju mer rutin på bestämda tider så började iaf jag ana att något måste vi göra.
Tog upp med HAB och vips så var hjälpen på väg!
Jag var och provade ut ett bolltäcke med Arbetsterapheft och sjukgymnast. Jag hade ju velat ha med mig prov exet hem men vi fick snällt vänta ca 2 veckor innan de kom.
När det kom pimpade vi de med IDOLEN "katschaoooo"
Blixten

Å nu sover han!! Vist kan han komma till oss ibland på natten, men de är olika tider och det är upp i våran säng tar en kudde och somnar om. Det är inte de här eviga pillande!! Så nu behöver jag inte blå gråhårig för att nattsömnen är knullad utan för allt annat. Men ett steg i taget men hjälpmedel och vi måste hitta saker som passar bra till Jonathan!! I morgon är det förrästen HAB å logopeden!!
// MARIA MAROSKA

Hittade detta i min egen blogg.. **
Å ska göra samma sak när det gäller Jonathan.... Internet rockar...

tvätta & torka händerna själv - Han kan men med hjälp från oss. Torka är han mkt noga med

kan säga sitt namn - Nej! Han klappar sig själv på bröstet när han menar sig själv. Å vill gärna att vi ska bekräfta med att säga Jojje eller Jonathan

kan följa en berättelse i en enkel bok - Ja det tycker jag. Han pekar och vi ska förklara vad det är. Å fattar han inte skakar han på huvudet när man vill bläddra och man får förklara bättre.

kan gå baklänges om man håller i handen - Vet inte, har aldrig testat faktiskt. Det får bli morgondagens projekt!

kan gå uppför en trappa men utan att växla fot - Ja, fast han växlar fot när man håller honom i handen.

kan sparka/kasta en boll åt ett bestämt håll - Japp!! Här har vi familjens bollkung
kan bygga torn m flera klossar & lägga dem på en rad - Ja

kan säga "jag" om mig själv - Nej

känner till 10 kroppsdelar om man frågar eft dem - Japp om vi säger vart är Jojjes näsa så pekar han på sin näsa och kan 10 kroppsdelar genom att peka på sig själv.

pratar i 2 ordsmeningar eller fler - NEJ

kan plocka undan saker på rätt plats - Ja

börjar bli torr på dagarna - Nej...han sitter på pottan men vägrar ta av sig blöjan. Två gånger har han kissat i den.

kan leka enkla roll-lekar t ex laga mat - Ja. men utan talspårk

Snart om någon vecka har vi en två åring hemma // MARIA MAROSKA

Christian har blivit så stor…Det går för fort. Jag har sorg i mitt hjärta. Det är nästan så jag skulle kunna börja gråta. Kan inte min sista bebis bara vara bebis lääääääääääänge och inte bli stor så här fort. Första tanden är här..han sitter själv…han vänder sig om och rullar runt i hela vårt hem dit han vill. Han följer sina bröder och blir arg och skriker GAAAAAAAAA om dem försvinner för långt bort här hemma.
  
Han tar sig fram i sin gåstol (vi använder inte gå stol ALDRIG att vi skulle göra det) dit han vill komma. En tröskel fixar han inte men annars börnar han hemma. Han tar sig bakåt när han ligger på mage. I morse försökte han ta sig upp på alla fyra men blev arg och kastade ut saker ur sin säng istället… Vart tar min bebis vägen!!??? Jag vill inte jag vill inte att tiden ska gå så här fort.
  
Jag har sorg…. Jag kände det på mig redan för länge sedan att detta kommer bli tungt. Han är verkligen min sista bebis EVER…för alltid det kommer aldrig mer hända att jag kommer bära ett liv i min mage. Vagga en liten nyföddbebis tillsömns i min famn. Ha en bebis som sover sött på min arm och som ligger i ens famn och bara gossar med sina händer och somnar sött. Nej jag har nu en ål ingen bebis. Han vill inte sitta och gosa sig i min famn mer än när det är dags för kvällsvällingen. Han ligger aldrig och bara njuter i min famn. Min bebis har förvandlats till en ål… Eller snarare så börjar han bli stor… Han står mer än gärna och hoppar i min famn när man håller honom i händern. Min bebis Chribba Chribb är på väg att förvandlas till en stor kille. Om man nu kan säga så om en snart 7 månaders kille. Han är ju våran bebbo men det går för fort… Det knyter sig i bröstet på mig när jag inser att det faktiskt är så att han snart är stor… 
  
Men valet är det rätta det vet jag!! Jag vill inte bli någon familjen annorlunda och bli förfrågad om jag vill vara med i tv för att jag har 8-10 barn. För hur det än är så kommer man från bebistiden och hur töntigt det än låter så är SMÅ BARN SMÅ BEKYMMER OCH STORA BARN STÖRRE BEKYMMER…

Jag vet!!! Utan att låta negativ…jag vet!! Men alla barn är underbara på något sätt…mer eller mindre. Men bebisar är inget bekymmer alls enligt mig…

Jag ska inte döma andra i deras val av ord och handling men det finns mammor som verkligen stressar på och verkligen säger rakt ut att dem vill att deras bebisar ska bli stora fort…NJUT!!! För fasiken njut det är tiden man aldrig får tillbacks när dem väl är stora sedan då är det försent. Dem första 5-6 åren är undebara… Alla år är det…men ju äldre dem är ju större  eget utrymme behöver dem. Jag ser knappt min snart 10 åriga son…

Han går upp 6:50 äter frukost och går till skolan 7:30 går i skolan och sedan är han kvar på fritids till 14:45 sedan är dem ute och cyklar…han kommer hem 15:00 och kastar in väskan sedan hänger dem i skogen och cyklar bmx och hoppar och trixar på sina cyklar… Han kommer hem 17:00 och äter…Å så ut igen så länge han får… Å det spelar ärligt ingen roll vilket väder det än är så cyklar dem. Dem är 6 stycken killer i skolan med samma intresse och det är underbart… Men ju äldre dem blir desstår mer måste man släppa dem och ju mer oberoende blir dem av oss som föräldrar. Vi lär dem ju att klara sig själva och wooopiiieee säger det så klarar dem faktiskt det själv… 

Nej min älskade Chribba måtte du våga blir så stor så snabbt… // MARIA MAROSKA

Jag känner lite att jag har mega mkt att skriva om men vet inte vart jag ska börja!! Men så är det väl när det händer massa spännande i mitt liv...eller kanske inte just nu känns det mer som kaos. Vissa saker käns så jävla barnsligt!!

Kanske skulle jag börjar där jag själv känner… ÄR nog bäst så!!

Jag tror jag börjar med min älskade Jonathan. Med min egen lilla kära familj. Jojje och jag var i fredags (valborg) på EEG besök hos fysiologikliniken. Duktigare kille får man leta efter…(eller så tycker kanske alla mammor) Men han vaknade 05:15 och skulle hålla sig vaken till 12:45. Han som sover senast halv tolv tolv annars. Han var mega trött, han verkligen verkligen kämpade. Å klarade av det så bra. Han somnade när dem satt på honom alla sladdar. Denna gång var det dock bara 16 då dem ville kolla om han hade ytliga kramper eller hur det nu var… shit va pinsamt att jag inte ens vet!! Men ja jag fick iaf en vättig förklaring!!
 
Vi väntar på att få komma in...gör allt för att hålla honom vaken. Han försöker göra sig förstådd med några äldre väntande herrar i väntrummet men dom ville inte vara med på bild.

  

Mammas sötaste....  // MARIA MAROSKA

dagen med mina barn... Alltså det gör jag ju varje dag. Men idag tog jag med hela högen ner på staden för att införskaffa oss ett paket till Sara på dagis som har kalas i morgon och även för att skämma bort dem på leksaksaffären. Det hör inte till vanligheten att jag skämmer bort mina barn i leksaksaffären. Jag får ibland dåligt sammveta när jag hör hur ofta en del av mina vänner faktiskt ger något till sina barn när det inte är deras födeledag.
-vi var på leksaksaffären så dem fick välja en sak... -När vi ändå var på Ica maxi blev det leksak.... -jag köpte lite grejer till barnen bara för att....

Jag är inte så där..Inget ont menat mot mina barn men jag är lixom lite så att man behöver inte alltid köpa saker för att skämma bort. Vanlig hedelig kärlek funkar lika bra. Att ge barnen sin tid... att verkligen se sina barn. Att leka...prata och faktiskt vara engagerad. Å NEJ jag är ingen prakt mamma som gör allt rätt jag är bara jävligt dålig på att skämma bort dem i leksaks affären. Såååå idag skulle jag göra det...

BARNEN valde... två pennor var... TVÅ PENNOR VAR!! Vad har jag för barn... två penor... Iof så var det jävligt fina/coola pennor. Med penna från ena hållet och sudd från andra som man kunde byta sidor på. Å man kunde byta färger på stiften. Men hallå.... Mina två äldsta barn valde två pennor... Jojje valde en boll. Det var inte alls konstigt... Han stod i valet och kvalet...med en kossa i andra handen. Men det blev en boll....

Jag själv blev ju glader det blev ju billigare än jag väntat mig!!

Min mini skulle i kväll byta från vagga till spjälsäng... Hmmmm det var en rolig läggning. I vanliga fall så brukar vi ge välling...rapa...lägga ner...pussa godnatt och sedan sova....

I kväll gjorde vi så här:  Välling rapa, spy ner mamma i en host attack, läggas ner och sedan yra om kring som ett yrväder... I en timme. Han var inte alls ledsen men det var super roligt att ligga i sin säng och...Ja kolla vad allt är... Ni vet nya spjälor kan ju vara mkt intressant!!!

Sedan när han väl hade somnat...som pippilångstrump blev han vänd till rätta. Å Jessica och Henke kom och lånade vaggan till deras bebbi som kommer om ca 3 veckor...

Nu ska jag eller jag borde ha ringt Madde...men det kom ett viktigt samtal i mellan. säger bara JÄVLA FÖRÄLDRAR SOM INTE KAN TA HAND OM SINA BARN.... fuck fuck fuck!! Men det tar vi i morgon... // MARIA MAROSKA

Mina barn är tvärsjuka….Tre av fyra kids är sjuka. Snälla skona mig att detta blir en kortvarig period i sjukdom. ORKA en månad som sist....

Jojje är sjuk han bara gnäller, snoren rinner på honom i ett. Det är som en härlig 11 som städigt forsar på under näsan. Han skriker mer än vanligt… Ghhahhaaaaa  INGET ont om min Jojje men shit va han är icke poppis som sjuk.

Zeb har sovit och smsat bort halva dagen. Han är ju ägare av en ny mobil telefon så det är ju super roligt.  Han är över 39.4 i feber och la sig 21:00 igår och vaknade 9:10 i morse. Han var vaken ca 2 timmare sedan sov han sedan vaken och så sov han. Så där har han hållt på hela dagen. Å så somnade han i badkaret med innan kvällsmaten. Han hostar och hostar och hostar…. Måtte vi slippa akuten!

Å så lillbebis han har lite så där lagom feber… OM man nu kan vara lagom sjuk. Han har vart enkel hela dagen ända tills nu på kvällen han har verkligen sovit fast vi renoverat med hörlurar för öronen då pappa sågat!!

Från 17 till 19 grät han och snorade och hela familjen blev engagerad i vad som var felet!? Inte mat, inte magen, inte något var fel… Men det slutade i alla fall med att  han somnade i min famn efter jag nästan tvingade i honom mat.

Jonathan blir jätte orolig när Christian gråter…  Christan hulkar lite fortfarande för han grät så mkt fast han sover. Då somnade han redan 19:10 typ och låter än… Stakars min bebis!!!

Undrar sa flundra hur denna natt kommer bli!? // MARIA MAROSKA

Jag älskar vinter och snö...sol och skridor. Jag älskar pulka och skridskor och framför allt promenader en härlig kall vinter dag i solskenet. Jag älskar verkligen att sitta på gården i en solstol och se barnen i snön, bebis sover i åkpåsen i vagnen inlindad i filtar och man ser bara gosiga kinder och söt näsa och mun...Men helt plötsligt fick jag sånt sug efter sommaren....  Förra sommaren vaktade vi mamma och pappas hus medans dem var på resande fot... det var bara så härligt att komma bort.... ( till andra sidan stan bara men så fucking najs)



  Kolla in magen... Christian vilade skönt där inne...  KÄRLEK!!

 Snyggaste preggo morsan ever....eller inte!?!?!?

 Bröderna Andersson Bus....

Jag skulle alltid vilja vara ledig hela sommrana fram över. Jag vill njuta av dem få dagarna man får på sommaren med barnen. Vips säger dem och vill inte med på något...eller ska man tvinga dem kanske?!?! ;-)

Alla mammor och pappor ska vara stolt över sina barn vare sig det är BIO barn eller inte. Alla föräldrar och vuxna ska se sitt ansvar i hur man aggerar och är mot barn. Vi ska älska våra barn med respekt och visa massa kärlek. visa dem vägen på ett vuxet sätt...

Jag har under några dagars tid fått mer och mer klarhet i att vissa barn lär sig inte respekt, tilllit och kärlek hemmifrån. Det gör ont i mitt hjärta när jag tänker på alla dessa barn som bara finns som bara glider runt och känner sig ensamma. Som har en mamma och pappa men en mamma och pappa som inte är närvarande. Alla människor kan bli mammor och pappor..... Bio barn eller ej...Men alla Mammor kan inte kallas mor och alla Pappor kan inte kallas far. Det är stor skillnad... Enligt mig!!! En mor är en kärleksfull kvinna som ger allt och lär sina barn de dem behöver veta om världen, kärlek och ansvar...en far lika så. Han skall vara den manliga förebilden förhans döttrar och söner. Han ska visa hur man respekterar andra och lära dem allt han vet om livet. Jag är så glad att dem barn som vi har i våran närhet som inte har den här tryggheten hemma kommer till oss. För att prata, vara och bara känna sammhörighet. För det är de dem gör här hemma. Känner att dem syns...
Skulle jag ha plats och pengar skulle jag mer än gärna bjuda in massor med barn och ungdommar som faktiskt flyter på här runt omkring oss utan någon som ser dem påriktigt. Jag försöker med all min kraft att försöka se dem alla...Jag försöker att verkligen verkligen visa hur man är vän med sammtidigt en som är vuxen och man kan vända sig till. Å man känner att man lyckas när det kommer fina sms eller sms där dem verkligen öppnar sig.... När dem ringer och frågar om dem bara får komma in på en te eller bara komma och säga hej. När man får en kram av barn som inte har kramats på länge... Vi har ibland ungdomsgård hemma hos oss....Å det berör mig att ingen av dessa föräldrar inte äns bryr sig vart dem är...släpper dem vind för våg... hur ska de gå!?!? Barn väljer alltid den enkla vägen och den enkla vägen när man är barn är oftast den som inte är rätt... Nu är inte alla barn så....absolut inte!! Men många barn som vill bli hörda och sedda väljer den vägen som är fel men lättast...

Därför längtar jag så till sommaren då kan barnen vara ute...det är fler vuxna ute som kan se och kanske säga till eller höra dessa barn. Jag finns... jag bryr mig om alla barn och det berör mig så otroligt när barn far illa...på alla sätt!!!

Sommaren är god och mina barn är goa...// MARIA MAROSKA

Men jag börjar bli mer och mer klar i att ordspråket
"småbarn små bekymmer och stora barn stora bekymmer"
Min lilla gris på 9 år blir ett monster i mellanåt.
När folk klagar på sina barn mellan 0-7 år får det mig att lee inombords. Jag tänker bara lite fint.... "vänta ni bara"
Sedan stöter man ju även på dessa mammor runt omkring sig som tror att deras barn aldrig ska göra en fluga förnär. Å när jag berättar om min stora grabbs utbrott så tittar dem ibland på mig som om han skulle behöva medicin för adhd eller något i den stilen.
När våra små gnäller eller gör sina små utbrott så ler jag även åt dem. Tänker... tjura du dina utbrott kommer bli värre eller de du krigar om nu kommer vara större om några år.....
Det är ju så att jag har lättare att säga NEJ med vetskapen om att det är lika bra att vara tydlig i sina nej. Visa vem som bestämmer och vara ett lag med min sambo.
När någon av dem andra gråter och tror dem ska få sin vilja igenom blir det lixom mkt lättare att acceptera deras gråt. För man vet att värre saker kommer hända och ske....

Zebastians fina raseriutbrott idag var för mig enkelt...men för honom jävligt jobbigt. Jag bad honom att fixa en grej.... En lätt sak men som inte han hade tänkt göra alls. Å det slutade med att grannarna tittade ut från sina balkonger och tjurgubben på mitten tittade ut i trappen på honom...

Jag själv tog det lugnt...
Pappan i sandlådan flinade lite fint till mig och nickade som om han tyckte synd om mig eller om mitt barn eller han kanske tyckte situationen blev jobbig att se på...

Efter min kära föräldrautbildning har jag lärt mig att fokusera mer på det viktiga. Å säga till när det verkligen måste sägas till....

Även jag har mina brister...

Men iaf... Han kastade sin hjälm där ute...skrek i trappen. DÅ gick jag in och HYSSA hårt åt honom!! Det accepteras inte...
Ja han var helt super arg...galen är fel ord... för det var han inte. Han var arg...

Alle tittade på mig...Å säger...
Mamma jag tror Zebastian är arg...
Gick till sandlådan och började leka.
Jonathan blir ledsen av höga ljud och även idag i trappen. Så jag gick ut på gården och lät Zeb härja loss i måttlig dos dock.

Det pinsamma är ju att grannarna tittar ut. När han bli arg skulle man bo på en öde ö där endast djuren och vattnet hör honom...skogen och löven... Ja ni hajjar!!
Han skriker inte så mkt han härjar mest... Saker låter... som cykelhjälmar kastas och han sparkar på saker. Dock som är hans egna.
Så nu stor båda cyklarna låsta i stället...Jag har nyckeln...
Han får snällt ta av sina sparpengar och köpa en ny hjälm. Jag köper inte något som han haft sönder med flit. Nog för att hjälmen inte har någon spricka men om han skulle ramla på cykeln eller skateboarden så hjälper den inte till 100%
Fast allt sånt här som köpa nytt och ge mig nykeln tar jag när han kommer krypande tillbacks och vill ha den här kärlek...Å vara den här fina killen han egentligen är.

Sedan blir han ju ledsen.... Gråter... tycker att allt är mitt fel... Då gick jag upp började med en middag som var 30 minuter försenad. Han kommer moloken efter... Säger förlåt...skäms...

Jag själv har börjat med att kan man inte respektera andra eller våra regler så får man inte vara med. Det funkar super bra.

tex
~du slåss du får inte vara med nu när vi leker
 ~du skriker du får inte vara med oss förrän du slutar

Lite så där orsak värkan system.

Det är ju lite det här jag eller vi lärde oss på föräldrautbildningen att ignorera det negativa och dra fram det positiva.
Därför är det ju viktigt att berömma när skriket faktiskt upphör eller när slagen inte kommer.

Va duktiga ni är som leker som fint tillsammans....

Så idag berömde jag bara det positiva... Men det är svårt...
Innerst inne ville jag bara skrika...

DIN JÄVLA UNGJÄVEL ÄR DU HELT FRÅN VETTET VAD ÄR DET FÖR JÄVLA FASONER OCH KASTA HJÄLMAR SOM VI KOSTAT PÅ FÖR MASSOR MED PENGAR, SPARKA PÅ DIN CYCKEL...DU KOMMER ALDRIG MER FÅ CYKLA FATTAR DU DET.....
EN GÅNG TILL DU SKRIKER I TRAPPEN SKA JAG TA DIG I ÖRAT OCH SLÄPA UPP DIG PÅ RUMMET OCH DÄR FÅR DU STANNA TILL HÖSTEN KOMMER........ FATTAR DU DEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEET!!!!!

så har jag lust att göra...nu gör jag inte det...men jag har bra lust att få det här MEGA utbrottet på honom. Eller på alla mina barn när dem gör saker som är går över min mamma gräns.

Min stora underbara 9 åring är inne i en väldigt gnällig period. Han är i perioden Stor eller Liten nu tydligare än någonsin. Å att han sedan är typ utan sin pappa hela sommaren gör inte saken lättare. Något som han förstår men har svårt att handskas med känslomässigt. Är man van att vara varannan vecka unge så är man...
Men nu har inte hans pappa ekonomiska möjligheter i dagens lågkonjunktur så detta är något vi jobbar på tillsammans.
Under denna sommar har vi båda jobbat mkt på att faktiskt visa våra beslut tillsammans. Som idag...Som dem andra gångerna i sommar han har gjort saker som vi inte accepterar. Trots allt så har han en pappa som bryr sig...som ställer upp när han och jag behöver honom. Som faktiskt sammarbetar super bra med mig. För att Zebastian ska ha det bra...
Jobba eller inte... jag är glad att han faktiskt är en så bra pappa som han är...
INGEN FUCKER PAPPA....
För det finns faktiskt dem stackar barnen som har det...pappor som är fuckers trotts att dem inte äns har nå fel. Fel så som missbruk eller dylikt.....




Så vad ville jag säga med det här då.... Inte vet jag...njut och mins när dem var små och oförstörda...hahhaha!!!  Nej barn är underbara alla sina år och alla sina perioder i livet. Även mitt 9 åriga monster... // MARIA MAROSKA

Jag har dåligt samvete för min icke entusiasm. Men varför jag har det vet jag inte..

Jag är överlycklig för det som händer och sker inom mig. Jag ser det som en gåva och ingen kan vara mer glad än jag.

Ändå är det inte med samma entusiasm som första gången, inte som andra gången heller å inte som tredje gången heller.

Första gången var jag besatt i veckor, datum, tid jag läste om allt som hände och skulle hända. Jag viste allt som en öppen bok. Jag skrev och pysslade...

Andra gången var det som att göra det igen på nytt. Kanske för att det gått så många år och för att det var nytt för mig och Nicke. Jag höll även här reda på veckor och vad som hände. Jag läste för Nicke även fast han inte alltid ville.

Tredje gången hade jag det dåliga samvetet för att jag inte riktigt skrev lika mkt som jag gjorde första gången och andra gången.

Tredje gången var en mysig stund. Kanske inte alltid med humör som svajade och illamående som kom och gick. Men det är inte riktigt okey med tredje gången heller...men ändå helt okey.

Nu är det helt sjukt... Jag är glad! Jag är mer än nöjd över min situation jag oroar mig och känner mig mer rädd än någonsin samtidigt som jag bara vill att veckorna ska gå super fort...

Så fort som bara dem kan gå...

Jag har äntligen lyckats börja skriva om min graviditet på http://www.familjeliv.se/  

Jag var så duktig förr, men jag har dock fått med alla "mina måsten" denna gång med.

Jag tror ibland att jag är rädd för att vara för glad. Det kan gå åt helvete. Vi fick en riktig prövning på att livet står och vajar på en pinne när Jonathan kom till oss. Tack och lov var han villig att kämpa på själv och hade en vilja att vara kvar hos oss.

Jag kommer aldrig att glömma den måndag då han hade tankar om att lämna oss flera gånger.
Jag tror inte jag tillåter mig att bli för engagerad ifall...Ifall något händer.

Men då frågar jag mig!??!

Tänk om det händer och så ångrar jag mig för att jag inte varit så entusiastisk och engagerad i denna graviditet.

Jag njuter mer än mest när det spakar där inne. Jag tar denna graviditet som den sista och försöker verkligen att njuta varje gång bebisen där inne ger sig tillkänna.

Jag stannar upp och ger den där inne min tid. Även fast jag ger den mesta tiden åt dem andra vild djuren jag har.

Jag pratade lite med min barnmorska om detta. Men det är tydligen rätt vanligt att det blir mer än vana att vara gravid och att första och andra graviditeten inte är lika dan om man blir gravid flera gånger. Å speciellt inte så tätt som vi eller jag faktiskt är gravid.

Jag har ju varit gravid 27 månader av 36 månader...
HELT SJUKT...

Men så är det ju...som en jävla Elefant!! Men jag är ju en bra Elefant...

Nej jag är mer än nöjd när denna bebis våran gåva ska se dagens ljus i höst.

För hur det än är...Så är barn en gåva. Som jag anser att man skall vara jävligt tacksam för att man faktiskt kan göra och få. // MARIA MAROSKA

Skulle egentligen skrivit något helt annat...

Men jag måste bara berätta om dagens första konflikt. Det låter kanske som om dem händer dagligen men så illa är det inte. Det var ett tag sedan nu vi hade en konflikt.

Jag plockade fram frukost till barnen. Nicke skulle ha med sig sin pizza till jobbet som blev kvar från igår. Vi upptäckte att det var sådan liten bit så jag tror det var jag som sa..men fuck ta den till frulle istället.

När Zebastian då kom till köket började helvetet brytas ut.

- Jag SKA också ha pizza till frukost

Å det finns ju inte på världskartan.

Sedan har helvetet vart lös sedan sju i morse. Klockan är nu halv nio.

Han gapar och skriker om allt. Dock inne på sitt rum. Han ska flytta, han ska rymma han ska aldrig mer äta pizza, han skall ha sönder allt i hans rum, han hatar att vara här, han ska aldrig mer gå ut, han skriker rakt ut, han ja vad är det han inte gör egentligen.

Innerst inne skulle jag vilja ge honom en stor fet smäll så han vaknar upp ur sitt utbrott. Men jag vet att han får inge mer vett om jag slår honom. Jag önskar ju att barn som honom hade en av och på knapp när det gäller humöret.

Jag pratade nyss med Melle. Å sa han får vara hemma idag...Hela dagen!! Men å andra sidan vad tjänar det till??

Jag delar inte ut nå hot och straff när han är så där. Det är lönlöst då vrålar man bara ut saker som man egentligen inte menar. Eller vill.

Försökte ärligt få tag i Nicke. Jag kunde vara inne med honom till lunch och Nicke komma hem sedan.

Men varför ska en ung jävels utbrott stoppa hela familjen till att inte göra något en fin dag. Eller en fin sommar.

NEJ så nu har jag bestämt mig för att han får själv lugna ner sig och komma till vätt och reson.

Om han vill ödsla nästan två timmar på att förstöra sin morgon är det upp till honom.

Jag gör som min pappa gjorde med mig.

Han sket i mig och ägnade sig åt övrig familj.

Å jag har ju tom gått på kurs för sånt här...IGNORERA negativt beteende. Det är den bästa lösningen ever.

Jag vågar iaf vägra ha en nioåring hemma hos oss som tror han bestämmer över vad vi äter och hur vi har det....

Han får utbrotta på sitt rum...

Nu har utbrottet gett sig... Han har ånger i ögonen och vi ska diskutera vad som hände uppe i hans huvud.

1½ timme är enligt min pappa inget i utbrottsväg... // MARIA MAROSKA

Alexander säger att han är pyk. Vad var du sa du?? Jag är pyk mamma jag är mkt pyk. Jag orkar inte något mamma. Jag måste nog titta på Dora hela dagen idag mamma.

Pyk kan ju inte betyda något annat än sjuk...

Men jag  kan ju säga att det gör mig inget om han skulle vara lite pyk för jag känner för att ha en inne dag. Jag tror att vi skall måla med vattenfärger idag.

Vi hoppar dagis och gör en bra dag av denna dag hemma istället. Jag skulle behöva gå ut och inhandla lite senare. Men det får bli efter lunch.

Jag tror även att vi ska ta och engagera oss i att städa upp och kasta leksaker som är trasiga. Kanske tom fylla en plastsäck med leksaker som kan skänkas till någon välgörenhet eller något.

Jag menar vi har ju inte bara en leksak här hemma... Å vi har för mkt även fast jag själv aldrig köper leksaker till mina barn.

Japp japp japp jag är en elak mamma. Men alla runt om kring dem köper ju leksaker så... jag behöver inte.

Närmaste leksak vi kommer är Happy meal leksaken från Mc donalds.  // MARIA MAROSKA