Idag säger vi adjö



Men bara för en stund! I kväll ska jag köra tillbacka detta lilla söta tryne till sin andra familj. Nu har hon vart hos oss i två månader nästan om inte mer... Eller jag har verkligen ingen koll. Skulle egentligen vilja ha kvar henne för alltid ALLTID! Våran fina fina Ida som skänker så mkt glädje i våran vardag ❤️ 

Snart ska jag ta hem henne till oss igen! 
Att man kan älska någon såå! En liten goding // Mariamaroska 

Vi har duschat

Å säger väl strax godnatt. 
Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara denna dag?! 
Att jobba kan då och då va helt okey. Idag satt jag eld i rumpan på min kollega! De blev massor gjort... De är AdHd i mig som gör detta mot omgivningen då och då... 
Två lägenheter blev städade. 30 kassar mat levererades från Ica 😬😳 
En frys blev fristad å en jävla massa "skit" blev kastad. 
Ibland så jävlar riktigt tiltar de i min hjärna. Jag blir galen på alla slöa jävlar å vips blir de rätt mycket ordning! 👊 
Alltså ingen av mina kollegor är slöa på de viset men jag lixom tröttnar! 
Agera, gör något! Alla dagar kan inte va lika 🙉 
Ögonen går i kors jag borde sova, men tankarna ba virvlar runt i mitt huvud. De är lixom inte still...
Ida sover nog redan kan jag tänke mig, å jag har med somnat om  tre fyra gånger sedan jag ens började denna blogg 

//mariamaroska

Morgonstund har guld i mun

Längtar tillbacka till semestern. Jag har lyckas jobbat i en vecka å lite till å är redan helt trött på livet som arbetande mamma. Eller som arbetande Maria. Har flera gånger i livet upptäkt att jag trivs bäst hemma, mitt hem förfaller så fort de blir dax att jobba. 
Jag är på väg till nya grejer jobb mässigt å borde va seriöst super taggad. Men att under dem senaste o-bloggande åren har jag provat på massor å vet att de spelar ingen roll. Jag kommer aldrig va nöjd... 
Nöjd avundas alla som säger dem är nöjda... 
Men morgonstund har guld i mun. Att få smyga upp tidigare än alla andra. Se barnen sova sött i sina sängar å veta att dem får sova minst en timme till. Att smyga runt hemma, ge låne hunden mat å sedan ta en morgonpromenad till bussen. Att ha skön musik i hörlurarna å jag ser de som enorm egentid. HÄRLIGT! 
// Mariamaroska 


Cp skadad


Som mamma å pappa till barn med särkilda behov behöver man ibland få kasta ur sig hur man har de! 
Eller jag kanske ska vrida på de, som mamma och pappa behöver man iblanda tala om helt ärligt hur man har de! För att andra föräldrar ska förstå att alla familjer på internet inte har de så jävla glamoröst, städat, rena, hela och välfungerande barn i alla lägen. 

Jag har fyra barn! 

Jag har fyra fantastiska killar som jag aldrig i mitt liv skulle byta bort. 
Ibland tappar jag begreppet i min mamma roll å tror att allt ska fungera! 
De gör de inte alltid. 
Att lämna sin 7 åring med sin 6 åriga lillebror för att hämta pizza 3 minuter bort går inte! Eller de gick inte denna gång. 
De resulterade i att tv fick sig en omgång! 

Dumt! Jävligt dumt kanske DU tänker nu. Men ibland får man helt enkelt chansa. 
Att ta med sig 6 åringen, lånehunden å 4 åringen skulle kunnat resulterat i att 6 åringen inte alls hade som avsikt att hämta pizza utan hellre hade sprungit bort på dessa tre minuter. 
Jag chansar så många gånger å har som mamma lärt mig att de spelar ingen roll. Ibland FUNKAR DE, andra gånger funkar de inte. Som egentligen för vilken familj som helst de är bara de att med Jojje kan man aldrig veta. 
Han kan säga ja å sekunden senare vet han inte ens vad vi ska. 
Även om jag sagt att vi ska hämta pizza så vips kanske han får för sig att springa till hans kompis Alex längre ner på gatan, eller varför inte testa att springa till bussen. Eller till skaterampen osv osv. 
Så denna helg har resulterat i en trasig tv å 1099kr fattigare för att min iPhone gick i tio tusen bitar. 

Sedan har vi Chribba som trilskas med att ha affekt anfall. Va är de tänker du säkert... Googla! 
Så vips kan han bli hysteriskt arg för minsta lilla å de brukar ofta resultera i att ungen sommar/svimmar. 
Eller att han bara vips ändrar humör till överlycklig. 
Jag vet inte hur många gånger vi har fått blickarna mot oss på Ica, i lekparken, på stranden, i parken, på dagis, ja lite var stans. 
Jag har även fått råd som "prata med ditt barn"
Eller påhopp som "du borde inte ha barn" 

Kanske jag inte borde ha, men nu viste jag inte att vi skulle få ett argt barn. (Affekbarn) 

De vi inte heller viste va hur de skulle bli med Jojje? Men vi ville ha fyra barn så så så fick de bli. 

Jag kan då å då säga till barnens pappa! De är ett jävla under att alla våra barn lever... 
Jonathan har inget begrepp om vad som är farligt. 
När då man måste hålla i Christian kan ju han hänga längst upp i en hylla på Ica eller varför inte längst upp i en lekpark för större barn! 



Ja ni märker ju...
Den perfekta familjen är inte min. 
Vi har långt ifrån fina städade lekrum. Tvätthögarna växer som berg då å då för att de träna fotboll eller så  kissas de i sängar. Å jag som har svårt att organisera innan de blir kaos. 
Ja... Vi föräldrar vi borde väl egentligen veta bättre än att utspela oss som perfekta på internet?  
Här är de smärre kaos dagligen! Men de är samtidigt lärorikt å framför allt har vi förståelse för de mesta när de gäller barn. 
Kanske inte alltid för våra egna men vi förstår problematiken som andra föräldrar då å då lyckas erkänna 😂 


Godnatt från oss! // mariamaroska 

GAMEDAY

Amerikanskfotboll!!
Damserie å ren å skärt kötteri. Jag är sjukt stolt över "mitt" damlag. Vi har gått från klarhet till klarhet. 
Vi vann inte mot svenska mästarna. Matchen va betydelselös egentligen i serie syftet då vi måste ställa upp mot dem i semi nästa söndag. 

Vi är 14 elle om de är 15 licensierade spelare för säsongen 2014. 
Uppsala 86er hade väl typ si så där många spelare. Dem har dragit sig ur serien. Vet ej varför men antar väl att de är för att dem inte har 11 hela spelare kvar?! 
Vi har knappt 11 hela spelare kvar. 👊🏈👊 
Men vi tejpar å köttar vidare! 

De jag som 36 åring är sjukt stolt över är att våra 15/16/17 åriga tjejer är så jävla tuffa. Vi "gamlingar" är ju oxå tuffa men dem få unga tjejer vi har är så sjukt målmedvetna å dem är så duktiga. 
Om jag ändå haft möjligheten att få spelat americanskfotboll som 16 åring. 
Vi har utvecklats nå enormt från att förlorat alla matcher första säsongen till att faktiskt spela semi på söndag å faktiskt vunnit matcher denna säsong. 
Jag kan då å då fråga mig varför de skall va så svårt att dra Västerås tjejer till att prova Amerikanskfotboll. 
Hur kan de va så svårt!? 
De är ju så sjukt kul att få kötta! Att tacklas, blir tacklad å att få testa på olika tacktiker. Vi testar olika spel å vi testar även oss i laget. Ansvar å att lita på varann. Stockholm är ett tufft lag att möta... 🙈 dem är många å dem är hårda att spela mot. Men de är de som ger oss erfarenhet. Vi lär oss så sjukt mycket 🏈👊🏈 
De är bara att tejpa å vänta på nästa söndag!! // mariamaroska 

Hej du gamla

Hur ska detta gå! 
Vi börjar om, vi kör på nytt, vi gör nå vettigt av detta. 
2014 augusti jag har bestämt mig att börja blogga igen. Jag tänker utlämna mig själv. Jag är ju inte så hemlig IRL så vi kör. Jag fick energi av Thette. Kör ba kör 

Jag ska försöka göra de seriöst. Utan att döma andra men ändå ha min egen åsikt. Jag ska försöka att inte stöta mig med så många. Jag ska försöka visa respekt gentemot min familj å jag ska göra mitt bästa för att göra detta läsvärt. 
För vem vet vad tre års uppehåll har gjort med mig?! 

Från att faktiskt vart glad, sprudlande, lat, matmissbrukare, tröstätande har jag faktiskt ändrat massor! De har inte bara försvunnit massor med kilo utan jag har slutat att va lat. Jag tränar... Jag lever på ett helt annat sätt. Ändringen har inte ändrat mig som person. Å skulle jag blivit en jävla diva snälla smäll till mig på käften så gamla Maria kommer tillbaka. 
Jag själv tycker jag är som jag är! Helt jävla jag!  
Men jag är lat emellanåt. Jag dippar ibland i mitt tröstätande men de är så 
sällan så de kanske jag inte ens behöver erkänna egentligen!? 

De har hänt så sjukt mkt på dessa tre år så jag vet inte vart jag ska börja!
Behöver man ens ta upp detta! Tre år i ren kaos. 
En bra kaos. 
Men även tre år med massa kämpande. Tre år med total förändring. 
Tre år med nya erfarenheter
Tre år med sorg, förtvivlan, svek, 
Tre år med glädje, lycka, rolighet 
Tre år med nya erfarenheter men även tre år med erfarenheter som gett mig massor med skinn på näsan. Jag kan vara väldigt naiv! De har snällt smällt mig på näsan då och då! 
Men nu har tre år gott å jag kör på... 
Mariamaroska lever än. De borde ju va positivt ❤️😜😂 

//mariamaroska 

RSS 2.0