Jag kunnde inte hålla käfften!!
Jag var bara tvungen att kläcka det...Jag var tvungen att tala om hur besivken jag var. För annars hade jag gått av på mitten.
Jag bara måste...
Så jag gjorde det...
sa precis vad jag tyckte och tänkte!
Det känndes så jäkla bra. Tills människan började gråta och gav mig dåligt samvete!
Men varför skulle jag ha det...det var ju inte jag som vart "dum".
Ja, med dåligt samvete så har jag iaf tagit mig igenom att konfrontera denna människa och jag fick säga det jag ville ha sagt!!
Känns himmlans skönt iaf!!
Nicke och jag då: Nicke tycker jag är slööö *skrattar* men det är jag. Det tänker jag inte sticka under stolen. Men just nu klarar jag bara av att jobba. Sköta hemmet lite så där ibland när jag känner för det. Men han gör det ju...Så bra så. Fast på hans vis...inte på mitt. Men det går så bra ändå.
JAG har lärt mig att hans sätt oxå är bra. Fast dom inte görs som jag vill att dom skall göras. Jag skulle ju hemskt hemskt gärna vilja att allt här hemma skulle göras på mitt sätt. Men har snällt fått baka tillbax. När vi var ny kära funkade det perfekt. Att saker och ting blev som jag ville eller gjordes som jag tyckte. MEN men det var då det....
Fortfarande kär och har utvecklats... det är väl positivt!!
Jag jobbar...hade en upplärning på jobbet idag. Hade helst sluppit men men....
Jobbade på...tog en sväng med blå faran via burger King. Danne (gustavsson) och Nicke ville ha bq. Å det tackade jag ABSOLUT inte nej till!!
Vi åt sedan drog dom hem till Danne. Dom skulle boxas där....små grabbarna spelar tv spel
Jag och Alexander lekte på golvet... Jag somnade
Men vaknade när Alexander två sekunder senare skulle passa på att öppna dörrarna till våran tv bänk... Lurifax!!
Nej.... slutar nu.... åtekommer någon annan dag... // MARIA MAROSKA
Jag bara måste...
Så jag gjorde det...
sa precis vad jag tyckte och tänkte!
Det känndes så jäkla bra. Tills människan började gråta och gav mig dåligt samvete!
Men varför skulle jag ha det...det var ju inte jag som vart "dum".
Ja, med dåligt samvete så har jag iaf tagit mig igenom att konfrontera denna människa och jag fick säga det jag ville ha sagt!!
Känns himmlans skönt iaf!!
Nicke och jag då: Nicke tycker jag är slööö *skrattar* men det är jag. Det tänker jag inte sticka under stolen. Men just nu klarar jag bara av att jobba. Sköta hemmet lite så där ibland när jag känner för det. Men han gör det ju...Så bra så. Fast på hans vis...inte på mitt. Men det går så bra ändå.
JAG har lärt mig att hans sätt oxå är bra. Fast dom inte görs som jag vill att dom skall göras. Jag skulle ju hemskt hemskt gärna vilja att allt här hemma skulle göras på mitt sätt. Men har snällt fått baka tillbax. När vi var ny kära funkade det perfekt. Att saker och ting blev som jag ville eller gjordes som jag tyckte. MEN men det var då det....
Fortfarande kär och har utvecklats... det är väl positivt!!
Jag jobbar...hade en upplärning på jobbet idag. Hade helst sluppit men men....
Jobbade på...tog en sväng med blå faran via burger King. Danne (gustavsson) och Nicke ville ha bq. Å det tackade jag ABSOLUT inte nej till!!
Vi åt sedan drog dom hem till Danne. Dom skulle boxas där....små grabbarna spelar tv spel
Jag och Alexander lekte på golvet... Jag somnade
Men vaknade när Alexander två sekunder senare skulle passa på att öppna dörrarna till våran tv bänk... Lurifax!! Nej.... slutar nu.... åtekommer någon annan dag... // MARIA MAROSKA
Shit va trött jag är...
Så jag tänker borsta mina nötter och lägga mig för att sova...Mina grabbas sover...Nicke sitter här brevid och sjunger undrar om han blivit inspererad av kvällens Idol som jag tittade på.. 
Dagen har vart super.. Åt lunch med maria...kollade runt på stan. Införskaffade Alexander två mössor. Nicke tyckte den ena va skit ful...
Iof så är inte Alexander så söt i mössa men en sådan måste man ju ha....
Sedan fickade vi med Sara-Lii (stavas det så)
Å sedan begav jag mig till ica och fritids. Vi gungade i parken och jag snackade lite skit med Linda (felix och sixtens mamma)
Sedan kom min fackpamp till sambo och vi begav oss till Oscar...
Dagens födelsedagskalas...
Det betyder alltså att...
OM exakt en månad fyller Alexander!! 
Oj tror iaf inte jag orkar med ett sånt stort kalas som Oscar fick...
det är väl okey... ?!?!?
Det är ju iaf bara snörerna som är roliga!!
nej sängen ropar mitt namn!! MARIA MARIA KOM....// MARIA MAROSKA
Dagen har vart super.. Åt lunch med maria...kollade runt på stan. Införskaffade Alexander två mössor. Nicke tyckte den ena va skit ful...
Iof så är inte Alexander så söt i mössa men en sådan måste man ju ha....
Sedan fickade vi med Sara-Lii (stavas det så)
Å sedan begav jag mig till ica och fritids. Vi gungade i parken och jag snackade lite skit med Linda (felix och sixtens mamma)
Sedan kom min fackpamp till sambo och vi begav oss till Oscar...
Dagens födelsedagskalas...
Det betyder alltså att...
OM exakt en månad fyller Alexander!!
Oj tror iaf inte jag orkar med ett sånt stort kalas som Oscar fick...
det är väl okey... ?!?!?
Det är ju iaf bara snörerna som är roliga!!
nej sängen ropar mitt namn!! MARIA MARIA KOM....// MARIA MAROSKA
Döden!!
Zebastian: Zebastian har inte vart sig själv några dagar igen... Han funderar massor sedan G farfar Rolf dog. Han är arg och ledsen och kan inte riktigt peka på vad som är fel.
Idag satt jag mig med min familj vid köksbordet när Alexander somnat.
Tog tag i problemet....han pratade och grät och berättade att han var rädd att vi skulle dö...när hans älskade Rolf dog. Han saknar honom fruktansvärt... det tog hårt på honom. För hårt!! Eller kanske inte....men det är så tufft att inte försöka gråta och att inte säga fel saker när det gäller döden.
Han har svårt att sova på kvällarna och kommer ofta upp och kollar så vi ligger kvar i våra sängar.
Det skär i ett moders hjärta!!!
G farfar R var endast 74 gammal men ändå ung för att vara en Gammel farfar... Min mormor är lixom 88... och super dement!!
Rolf och Zebastian kom varann så nära när han levde. Zebastian gillade att vara hos han och G. farmor. Dom badade och fixade.
Zebastian berättade saker som jag inte viste att dom gjort...hur han saknade vissa saker som Rolf gjorde.
Jag ska skriva ärligt att jag trodde faktist inte att Zebastian brydde sig så mkt om Rolf....
Men se vad to.m en mamma kan gå miste om.
Vi pratade länge...
Jag försökte att rita och berätta vad som hände när Rolf dog...Å varför han dog.
Han dog av så kallade bagarlungor. Dammet från mjölet fick hans lungor att inte orka mer...Å hjäratat orkade inte med att lungorna inte hade det så lätt.... Försökte få ner det på så mkt barn nivå som det gick!!
Zebastian pratade och förklarade för oss...för att se om han hade fattat rätt...Han grät och Nicke kramade honom...såg på Nicke hur jobbigt han tyckte att det var.
(han ville nog med gråta)
Vi avslutade samtalet med att berätta vad alla trodde man tog vägen efter man dog...
Zebastian berättade att han trodde Rolf bodde i himlen och hade det mkt bättre nu än när han va på sjukhuset.Att själen fanns kvar för att se på oss som en stjärna.
Vi trodde olika alla tre...å det accepterad Zebastian.
Alla får tro och känna och tycka vad man vill sa han....
(har iaf lyckats lite med uppfostran)
Jag läste i våran bok innan Zebastian gick och la sig.
Bokstaven Q av maria gripe (tror jag iaf)
Bra att avsluta med nått annat innan man skall sova....
Tänk hur barn har det.... dom visar det i annat än i sorg... iaf min Zeb // MARIA MAROSKA
Idag satt jag mig med min familj vid köksbordet när Alexander somnat.
Tog tag i problemet....han pratade och grät och berättade att han var rädd att vi skulle dö...när hans älskade Rolf dog. Han saknar honom fruktansvärt... det tog hårt på honom. För hårt!! Eller kanske inte....men det är så tufft att inte försöka gråta och att inte säga fel saker när det gäller döden.
Han har svårt att sova på kvällarna och kommer ofta upp och kollar så vi ligger kvar i våra sängar.
Det skär i ett moders hjärta!!!
G farfar R var endast 74 gammal men ändå ung för att vara en Gammel farfar... Min mormor är lixom 88... och super dement!!
Rolf och Zebastian kom varann så nära när han levde. Zebastian gillade att vara hos han och G. farmor. Dom badade och fixade.
Zebastian berättade saker som jag inte viste att dom gjort...hur han saknade vissa saker som Rolf gjorde.
Jag ska skriva ärligt att jag trodde faktist inte att Zebastian brydde sig så mkt om Rolf....
Men se vad to.m en mamma kan gå miste om.
Vi pratade länge...
Jag försökte att rita och berätta vad som hände när Rolf dog...Å varför han dog.
Han dog av så kallade bagarlungor. Dammet från mjölet fick hans lungor att inte orka mer...Å hjäratat orkade inte med att lungorna inte hade det så lätt.... Försökte få ner det på så mkt barn nivå som det gick!!
Zebastian pratade och förklarade för oss...för att se om han hade fattat rätt...Han grät och Nicke kramade honom...såg på Nicke hur jobbigt han tyckte att det var.
(han ville nog med gråta)
Vi avslutade samtalet med att berätta vad alla trodde man tog vägen efter man dog...
Zebastian berättade att han trodde Rolf bodde i himlen och hade det mkt bättre nu än när han va på sjukhuset.Att själen fanns kvar för att se på oss som en stjärna.
Vi trodde olika alla tre...å det accepterad Zebastian.
Alla får tro och känna och tycka vad man vill sa han....
(har iaf lyckats lite med uppfostran)
Jag läste i våran bok innan Zebastian gick och la sig.
Bokstaven Q av maria gripe (tror jag iaf)
Bra att avsluta med nått annat innan man skall sova....
Tänk hur barn har det.... dom visar det i annat än i sorg... iaf min Zeb // MARIA MAROSKA
Ibland önskade jag
att jag skulle vara mindre naiv.
Ska jobba på det... :-)
Men det va inte det min blogg skulle handla om idag.
Idag skulle den handla om besvikelse.
Jag är så fruktansvärt besviken på en vän så jag vet inte riktigt åt vilket håll jag ska luta mig. För eller imot!!
För eller imot...
Det är frågan...
Jag har kännt denna vän i många år...sporadiskt. Vi har inte haft så tajt relation förrän det senaste halvåret...
Jag har kunnat spytt galla över henne och hon över mig...:Vi har skrattat och gråtit...snackat skit och tyckte så lika om mkt...Å tyckt så olika om mkt med.
Sedan sviker hon mig och mitt förtroende. Å det blir en himmla soppa. En nästan fjortis soppa...
Du vet hon sa och den sa och han sa så och den sa så...
Jag tyckte jag va snäll som berättade för henne hur snacket gick...vad folk sa. Å hur min sambo var orolig när jag lånade ut pengar till henne och hennes familj.
Ja jag ville helt enkelt vara snäll...
Men jag poängterade även att jag vill att det här stannar mellan dig och mig.
För jag vill att du ska få en rätsida på erat problem....kanske skulle det vara bäst att ha mindre utgifter än inkomster.
Å i en väldigt snarig situation kläcker hon ur sig det jag berättat....
FAN VA JAG ÅNGRAR MIG IDAG....
Jag känner mig själv bäst...Å jag kan säga...att det spelar ingen roll hur arg, besviken och ledsen jag är så sviker jag aldrig ett förtoende.
Har någon sagt något till mig i förtoende så blir jag nästan så jag måste ljuga för att kanske tom rädda den andres skin.
Eller så säger jag...
Jag vet inget...du får fråga... å så namnet på den som det gälller. Jag försker verkligen att hålla mig borta från allt som har med dåligt skvaller att göra...
hur som...så satt hon mig på pottan för att försvara sitt eget liv. Eller.... inte äns sitt eget utan sin mans...eller ja det blir ju hennes med.....
Jag gillar det inte...
jag tänkte skita i att ta upp det...
Jag tänkte äääää jag har så många vänner som jag kan anförto mig till som jag verkligen litar på....Så då var det väl bara att sluta öppna sitt hjärta för denne så kallade vän.
Men jag eller hon eller ja....det kom upp och jag ifråga satte hennes svek.
Hon började gråta...
Å där satt jag med telefonen i handen och fick dåligt samvete....
Shit...
Det är så typist mig...
Jag är väl ingen bättre människa för att jag fick dåligt samvete...sa så klart vad jag kände tyckte och tänkte...å berättade verkligen hur jobbigt jag förstod att det känndes för henne och att jag förstod varför hon kläckt det...men att jag skulle aldrig göra det själv...just för att försvara mitt eget skin...
Vill folk snacka skit om mig och de mina. så varsooo go! Är jag så intressant så är jag glad för att folk pratar om mig.
Men där tycker vi olika...Hon tycker att alla ska få sig en känga...
Jag är iaf måttligt besviken... less på att vara tjej ibland!!
Less på att vara mellan handen. Jag ville bara väl och det blev pannakaka av allt!!
Ja... vad ska jag säga...Jag lärde mig en läxa.
En läxa som jag lovade mig själv för ca 12 år sedan att hålla...men det är väl någon 30 års kris eller nått *skrattar*
dagen idag då: shit va vi har shoppat jag och mina grabbar. Nicke är på fackifack grej...så här kan göras av med pengar hej vilt... Nejdå skojar bara!! Zebastian behövde både skor och byxor och lite allt möjligt. Alexander fick ett par vantar!!! ;-) // MARIA MAROSKA
Ska jobba på det... :-)
Men det va inte det min blogg skulle handla om idag.
Idag skulle den handla om besvikelse.
Jag är så fruktansvärt besviken på en vän så jag vet inte riktigt åt vilket håll jag ska luta mig. För eller imot!!
För eller imot...
Det är frågan...
Jag har kännt denna vän i många år...sporadiskt. Vi har inte haft så tajt relation förrän det senaste halvåret...
Jag har kunnat spytt galla över henne och hon över mig...:Vi har skrattat och gråtit...snackat skit och tyckte så lika om mkt...Å tyckt så olika om mkt med.
Sedan sviker hon mig och mitt förtroende. Å det blir en himmla soppa. En nästan fjortis soppa...
Du vet hon sa och den sa och han sa så och den sa så...
Jag tyckte jag va snäll som berättade för henne hur snacket gick...vad folk sa. Å hur min sambo var orolig när jag lånade ut pengar till henne och hennes familj.
Ja jag ville helt enkelt vara snäll...
Men jag poängterade även att jag vill att det här stannar mellan dig och mig.
För jag vill att du ska få en rätsida på erat problem....kanske skulle det vara bäst att ha mindre utgifter än inkomster.
Å i en väldigt snarig situation kläcker hon ur sig det jag berättat....
FAN VA JAG ÅNGRAR MIG IDAG....
Jag känner mig själv bäst...Å jag kan säga...att det spelar ingen roll hur arg, besviken och ledsen jag är så sviker jag aldrig ett förtoende.
Har någon sagt något till mig i förtoende så blir jag nästan så jag måste ljuga för att kanske tom rädda den andres skin.
Eller så säger jag...
Jag vet inget...du får fråga... å så namnet på den som det gälller. Jag försker verkligen att hålla mig borta från allt som har med dåligt skvaller att göra...
hur som...så satt hon mig på pottan för att försvara sitt eget liv. Eller.... inte äns sitt eget utan sin mans...eller ja det blir ju hennes med.....
Jag gillar det inte...
jag tänkte skita i att ta upp det...
Jag tänkte äääää jag har så många vänner som jag kan anförto mig till som jag verkligen litar på....Så då var det väl bara att sluta öppna sitt hjärta för denne så kallade vän.
Men jag eller hon eller ja....det kom upp och jag ifråga satte hennes svek.
Hon började gråta...
Å där satt jag med telefonen i handen och fick dåligt samvete....
Shit...
Det är så typist mig...
Jag är väl ingen bättre människa för att jag fick dåligt samvete...sa så klart vad jag kände tyckte och tänkte...å berättade verkligen hur jobbigt jag förstod att det känndes för henne och att jag förstod varför hon kläckt det...men att jag skulle aldrig göra det själv...just för att försvara mitt eget skin...
Vill folk snacka skit om mig och de mina. så varsooo go! Är jag så intressant så är jag glad för att folk pratar om mig.
Men där tycker vi olika...Hon tycker att alla ska få sig en känga...
Jag är iaf måttligt besviken... less på att vara tjej ibland!!
Less på att vara mellan handen. Jag ville bara väl och det blev pannakaka av allt!!
Ja... vad ska jag säga...Jag lärde mig en läxa.
En läxa som jag lovade mig själv för ca 12 år sedan att hålla...men det är väl någon 30 års kris eller nått *skrattar*
dagen idag då: shit va vi har shoppat jag och mina grabbar. Nicke är på fackifack grej...så här kan göras av med pengar hej vilt... Nejdå skojar bara!! Zebastian behövde både skor och byxor och lite allt möjligt. Alexander fick ett par vantar!!! ;-) // MARIA MAROSKA
Ny dag!!
Känner mig lite halv fisig i kväll.
Att jag och min laktos mage inte kan låta bli pannkisar...Först igår...nygräddade av Nicke. Å sedan på jobbet i kväll...nygräddade av Kerstin.
Å det leder till fisighet och massa gas i min stakars mage. *GRRRRRRR* (att jag aldrig lär mig)
Vaknade av klockan 7:00
Upp gjorde frulle till våran skolkandidat. Skjussade honom till skolan...
Sedan hem till en halv sur sambo och en snorig lillebror. Sambon nicke päron pung blir glad med lite kaffe. ;-)
Allemannen blev osorig med hjälp av näsdroppar, sen gick förmiddagen och vi åt lunch och sedan stressade jag iväg till jobbet...
EN HEL TIMME FÖR TIDIGT *ARG PÅ MIG SJÄLV*
Jaja, vad gör det...vi fick lite gjort iaf...
Vi har en sån hel töntig jobbar kompis... Så jag håller på att avlida på denna människa... man kan inte va en sån stor tönt!!?
Skäms nästan över att jag tycker detta...Å jag är inte ensam om dessa tankar så jag kan väl inte ha fel.
Denne jobbar vän måste ju komma från samhall eller nått innan jag (vi) började jobba där...
Fy...jag vet jag är snart 30 och man ska inte tänka så här. Men ibland när denna pratar så vet jag inte vad jag ska tro.
Om denne är tappad som barn, eller om denne menar allvar eller inte?
Ni vet när man nästan vill sjunka genom golvet bara för människan framför en är så pinsam...
Ja ja...nu är det så här.... Å jag säger inget...visar ingen min...försöker att inte prata med mina andra arbetskamrater om denne....Här ska inte utövas mobbing....
Tur att jag har Nicke att skvallra av mig på...skratta och bolla med. SHIT...denne är verkligen tappad som barn!!
Fy på mig!!!
Jag kommer hem...barnen sover...kollar in Facebook...familjeliv och sist här... inget händer...
Jag har dock en liten hemlis... Men den berättar jag om en annan dag!!!
trött måste sova!! // MARIA MAROSKA
Att jag och min laktos mage inte kan låta bli pannkisar...Först igår...nygräddade av Nicke. Å sedan på jobbet i kväll...nygräddade av Kerstin.
Å det leder till fisighet och massa gas i min stakars mage. *GRRRRRRR* (att jag aldrig lär mig)
Vaknade av klockan 7:00
Upp gjorde frulle till våran skolkandidat. Skjussade honom till skolan...
Sedan hem till en halv sur sambo och en snorig lillebror. Sambon nicke päron pung blir glad med lite kaffe. ;-)
Allemannen blev osorig med hjälp av näsdroppar, sen gick förmiddagen och vi åt lunch och sedan stressade jag iväg till jobbet...
EN HEL TIMME FÖR TIDIGT *ARG PÅ MIG SJÄLV*
Jaja, vad gör det...vi fick lite gjort iaf...
Vi har en sån hel töntig jobbar kompis... Så jag håller på att avlida på denna människa... man kan inte va en sån stor tönt!!?
Skäms nästan över att jag tycker detta...Å jag är inte ensam om dessa tankar så jag kan väl inte ha fel.
Denne jobbar vän måste ju komma från samhall eller nått innan jag (vi) började jobba där...
Fy...jag vet jag är snart 30 och man ska inte tänka så här. Men ibland när denna pratar så vet jag inte vad jag ska tro.
Om denne är tappad som barn, eller om denne menar allvar eller inte?
Ni vet när man nästan vill sjunka genom golvet bara för människan framför en är så pinsam...
Ja ja...nu är det så här.... Å jag säger inget...visar ingen min...försöker att inte prata med mina andra arbetskamrater om denne....Här ska inte utövas mobbing....
Tur att jag har Nicke att skvallra av mig på...skratta och bolla med. SHIT...denne är verkligen tappad som barn!!
Fy på mig!!!
Jag kommer hem...barnen sover...kollar in Facebook...familjeliv och sist här... inget händer...
Jag har dock en liten hemlis... Men den berättar jag om en annan dag!!!
trött måste sova!! // MARIA MAROSKA
Blogg tillängnat Mickis ;-)
Hörde att en av mina läsare ville vet varför jag slutat blogga...Så jag ska genast ta mig i kragen och börja om på nytt.
Jag var så nere ett tag... Down helt enkelt. Vet inte riktigt varför men så var det iaf. Livet var hopplöst. Det är inte ofta jag får såna här svakor men får jag dom så sjunker jag långt ner och det ta ett tag att få mig upp.
Men nu är jag här igen!!
Glad, pigg och med massor av energi!!
Nej, jag tänker inte börja nå nytt liv med träning och aktiviteter högt upp över öronen. Jag tänker leva på som vanligt. Fast med och utan höst depp...
Jag ska ta nya tag...iof är dom redan tagna!! *fniss*
Hur är det med allt då?
Alexander lider av sin jäkla astma så fort han får täppa eller feber. Ibland när vädret slår om för snabbt oxå...Så typist.
Zebastian har man vant sig med...han kör ju på med sin meducinus som vanligt morgon och kväll...
Nicke är pappa ledig och är hemma och sköter hemmet...hmmm Ja, det gör han...men inte lika bra som jag!! *skratt*
Jag ja jag har börjat jobba 75%
Skönt att komma tillbax till jobbet.
Jag måste verkligen ha nått att göra...
Jo, ja man har väl nått när man är hemma med sina barn med. Men jag kan inte vara hemma för länge....
Nästa knodd... När nu den kommer. Får Nicke ta den längsta ledigheten. Känns så idag iaf...få se när det är dax.
Jag och Nicke skall ta oss en kopp kaffe och lyssna på Adam och Gry nu. Brukar tävla här hemma i vin adams pengar!!
Nicke vinner alltid. *morr*
// MARIA MAROSKA!!
Jag var så nere ett tag... Down helt enkelt. Vet inte riktigt varför men så var det iaf. Livet var hopplöst. Det är inte ofta jag får såna här svakor men får jag dom så sjunker jag långt ner och det ta ett tag att få mig upp.
Men nu är jag här igen!!
Glad, pigg och med massor av energi!!
Nej, jag tänker inte börja nå nytt liv med träning och aktiviteter högt upp över öronen. Jag tänker leva på som vanligt. Fast med och utan höst depp...
Jag ska ta nya tag...iof är dom redan tagna!! *fniss*
Hur är det med allt då?
Alexander lider av sin jäkla astma så fort han får täppa eller feber. Ibland när vädret slår om för snabbt oxå...Så typist.
Zebastian har man vant sig med...han kör ju på med sin meducinus som vanligt morgon och kväll...
Nicke är pappa ledig och är hemma och sköter hemmet...hmmm Ja, det gör han...men inte lika bra som jag!! *skratt*
Jag ja jag har börjat jobba 75%
Skönt att komma tillbax till jobbet.
Jag måste verkligen ha nått att göra...
Jo, ja man har väl nått när man är hemma med sina barn med. Men jag kan inte vara hemma för länge....
Nästa knodd... När nu den kommer. Får Nicke ta den längsta ledigheten. Känns så idag iaf...få se när det är dax.
Jag och Nicke skall ta oss en kopp kaffe och lyssna på Adam och Gry nu. Brukar tävla här hemma i vin adams pengar!!
Nicke vinner alltid. *morr*
// MARIA MAROSKA!!
Vem kan man lite på eller inte???!!?
Jag och min kära sambo diskuterade det för någon dag sedan.... (en morgon)
Jag kan säga med handen på hjärtat...
(förlåt alla vänner)
att det är nog endast tre av mina vänner som jag litar på till 100%
OM jag säger nått till te.x 1 så stannar det där tills jag hojtat till att det är okey att skvallra vidare...
OM jag säger det till 1 så vet jag att det kan stanna där resten av hennes liv.
OM jag säger det till 1 kan jag med alla säkerhet veta att hon inte säger det till någon inte äns till sambon.
Så är det även med 2
och tom kanske med 3
Men hur vet man igentligen att det stannar där...då mina tre närmaste vänner. Även pratar med varann...så där med gämna mellanrum och alla är ärliga vänner och inte säger nått...
Jag vet ju att om jag berättar nått till 2 och 3 kanske dom berättar för 1 och 1 kanske inte säger nått till mig. eller att 2 och 1 säger nått till mig och jag säger det till 3 och 3 säger inget till 2 och 1 bara för att dom inte ska bli besvikna.
Eller är man verkligen helt tyst som muren.
Nicke min kära sambo litar på alla sina vänner och bekanta i vårt som torrt.
Kan jag tycka med min misstänksamhet är helt pantat.
Jag menar på att om han berättar något för en vän...kanske denne berättar det för sin sambo. Å sambon inte förstår allvaret i att inte skvallra vidare...
För jag vet jag berättar mkt för min sambo...dock inte allt.
Säger någon till mig du får inte säga det till någon. Så är det verkligen inte till någon.
Om det inte är så att man skälper sin vän om man inte berättar för någon...
Det finns ju vissa saker som sunda förnufftet måste avgöra om man måste berätta vidare eller inte.
Inte enbart för skvaller...
För skvallras gör det ju dagligen vitt som brett.
Å jag vet även vilka som är mina skvaller vänner....
Undrar igentligen vart jag ville komma med detta.
Jo att jag litar stenhårt på 3 av mina närmaste vänner..
Litar på alla mina vänner men inte lika mkt kanske...även fast alla mina vänner kanske kan behålla en hemlis?
Så vet jag det kanske inte än då vi kanske inte känt varann så länge...eller för att jag aldrig har haft nå hemlisar att berätta.
Å kanske för att jag vänder mig till mina närmaste eller längst kände kompisar. Dom som jag kännt sedan ÅR tillbax....
Jag är dock lite avis på min sambo som kan förlita sig till alla. Att tro på alla...Ja du vet det finns nått bra i alla....!!
Jag tror ju iof oxå att det finns nått gott i alla. Men inte som Nicke...
Jag är alltid trevlig och glad och öppen mot alla men det är dock inte alla jag släpper in på livet.
Nicke har verkligen fått kämpa sig genom mina barieärer...
Stakarn!!
Men så är det...
Jag kan inte riktigt släppa in folk in på livet...jag tror inte äns vän 1,2 och 3 känner mig in på livet.
En del människor öppnar ju upp och verkligen berättar hur dom mår och vad dom tycker och hur dom känner.
Jag kan berätta hur och vad jag tycker om mkt.
Å frågar någon hur jag mår är svaret alltid bra.
Slipper man svara på massa jobbigheter...
Å råkar någon komma mig in på livet för mkt slår jag bakut...
Blev bränd en gång för massa herrans år sedan...Å det sitter väl kanske kvar än. vet inte? Kanske inte äns är det...?
ÄÄä nu blir det bara massa svammel igen...
Återkommer med nya tag i morgon...men lovar inget!! // MARIA MAROSKA
Jag kan säga med handen på hjärtat...
(förlåt alla vänner)
att det är nog endast tre av mina vänner som jag litar på till 100%
OM jag säger nått till te.x 1 så stannar det där tills jag hojtat till att det är okey att skvallra vidare...
OM jag säger det till 1 så vet jag att det kan stanna där resten av hennes liv.
OM jag säger det till 1 kan jag med alla säkerhet veta att hon inte säger det till någon inte äns till sambon.
Så är det även med 2
och tom kanske med 3
Men hur vet man igentligen att det stannar där...då mina tre närmaste vänner. Även pratar med varann...så där med gämna mellanrum och alla är ärliga vänner och inte säger nått...
Jag vet ju att om jag berättar nått till 2 och 3 kanske dom berättar för 1 och 1 kanske inte säger nått till mig. eller att 2 och 1 säger nått till mig och jag säger det till 3 och 3 säger inget till 2 och 1 bara för att dom inte ska bli besvikna.
Eller är man verkligen helt tyst som muren.
Nicke min kära sambo litar på alla sina vänner och bekanta i vårt som torrt.
Kan jag tycka med min misstänksamhet är helt pantat.
Jag menar på att om han berättar något för en vän...kanske denne berättar det för sin sambo. Å sambon inte förstår allvaret i att inte skvallra vidare...
För jag vet jag berättar mkt för min sambo...dock inte allt.
Säger någon till mig du får inte säga det till någon. Så är det verkligen inte till någon.
Om det inte är så att man skälper sin vän om man inte berättar för någon...
Det finns ju vissa saker som sunda förnufftet måste avgöra om man måste berätta vidare eller inte.
Inte enbart för skvaller...
För skvallras gör det ju dagligen vitt som brett.
Å jag vet även vilka som är mina skvaller vänner....
Undrar igentligen vart jag ville komma med detta.
Jo att jag litar stenhårt på 3 av mina närmaste vänner..
Litar på alla mina vänner men inte lika mkt kanske...även fast alla mina vänner kanske kan behålla en hemlis?
Så vet jag det kanske inte än då vi kanske inte känt varann så länge...eller för att jag aldrig har haft nå hemlisar att berätta.
Å kanske för att jag vänder mig till mina närmaste eller längst kände kompisar. Dom som jag kännt sedan ÅR tillbax....
Jag är dock lite avis på min sambo som kan förlita sig till alla. Att tro på alla...Ja du vet det finns nått bra i alla....!!
Jag tror ju iof oxå att det finns nått gott i alla. Men inte som Nicke...
Jag är alltid trevlig och glad och öppen mot alla men det är dock inte alla jag släpper in på livet.
Nicke har verkligen fått kämpa sig genom mina barieärer...
Stakarn!!
Men så är det...
Jag kan inte riktigt släppa in folk in på livet...jag tror inte äns vän 1,2 och 3 känner mig in på livet.
En del människor öppnar ju upp och verkligen berättar hur dom mår och vad dom tycker och hur dom känner.
Jag kan berätta hur och vad jag tycker om mkt.
Å frågar någon hur jag mår är svaret alltid bra.
Slipper man svara på massa jobbigheter...
Å råkar någon komma mig in på livet för mkt slår jag bakut...
Blev bränd en gång för massa herrans år sedan...Å det sitter väl kanske kvar än. vet inte? Kanske inte äns är det...?
ÄÄä nu blir det bara massa svammel igen...
Återkommer med nya tag i morgon...men lovar inget!! // MARIA MAROSKA
