Döden!!
Zebastian: Zebastian har inte vart sig själv några dagar igen... Han funderar massor sedan G farfar Rolf dog. Han är arg och ledsen och kan inte riktigt peka på vad som är fel.
Idag satt jag mig med min familj vid köksbordet när Alexander somnat.
Tog tag i problemet....han pratade och grät och berättade att han var rädd att vi skulle dö...när hans älskade Rolf dog. Han saknar honom fruktansvärt... det tog hårt på honom. För hårt!! Eller kanske inte....men det är så tufft att inte försöka gråta och att inte säga fel saker när det gäller döden.
Han har svårt att sova på kvällarna och kommer ofta upp och kollar så vi ligger kvar i våra sängar.
Det skär i ett moders hjärta!!!
G farfar R var endast 74 gammal men ändå ung för att vara en Gammel farfar... Min mormor är lixom 88... och super dement!!
Rolf och Zebastian kom varann så nära när han levde. Zebastian gillade att vara hos han och G. farmor. Dom badade och fixade.
Zebastian berättade saker som jag inte viste att dom gjort...hur han saknade vissa saker som Rolf gjorde.
Jag ska skriva ärligt att jag trodde faktist inte att Zebastian brydde sig så mkt om Rolf....
Men se vad to.m en mamma kan gå miste om.
Vi pratade länge...
Jag försökte att rita och berätta vad som hände när Rolf dog...Å varför han dog.
Han dog av så kallade bagarlungor. Dammet från mjölet fick hans lungor att inte orka mer...Å hjäratat orkade inte med att lungorna inte hade det så lätt.... Försökte få ner det på så mkt barn nivå som det gick!!
Zebastian pratade och förklarade för oss...för att se om han hade fattat rätt...Han grät och Nicke kramade honom...såg på Nicke hur jobbigt han tyckte att det var.
(han ville nog med gråta)
Vi avslutade samtalet med att berätta vad alla trodde man tog vägen efter man dog...
Zebastian berättade att han trodde Rolf bodde i himlen och hade det mkt bättre nu än när han va på sjukhuset.Att själen fanns kvar för att se på oss som en stjärna.
Vi trodde olika alla tre...å det accepterad Zebastian.
Alla får tro och känna och tycka vad man vill sa han....
(har iaf lyckats lite med uppfostran)
Jag läste i våran bok innan Zebastian gick och la sig.
Bokstaven Q av maria gripe (tror jag iaf)
Bra att avsluta med nått annat innan man skall sova....
Tänk hur barn har det.... dom visar det i annat än i sorg... iaf min Zeb // MARIA MAROSKA
Idag satt jag mig med min familj vid köksbordet när Alexander somnat.
Tog tag i problemet....han pratade och grät och berättade att han var rädd att vi skulle dö...när hans älskade Rolf dog. Han saknar honom fruktansvärt... det tog hårt på honom. För hårt!! Eller kanske inte....men det är så tufft att inte försöka gråta och att inte säga fel saker när det gäller döden.
Han har svårt att sova på kvällarna och kommer ofta upp och kollar så vi ligger kvar i våra sängar.
Det skär i ett moders hjärta!!!
G farfar R var endast 74 gammal men ändå ung för att vara en Gammel farfar... Min mormor är lixom 88... och super dement!!
Rolf och Zebastian kom varann så nära när han levde. Zebastian gillade att vara hos han och G. farmor. Dom badade och fixade.
Zebastian berättade saker som jag inte viste att dom gjort...hur han saknade vissa saker som Rolf gjorde.
Jag ska skriva ärligt att jag trodde faktist inte att Zebastian brydde sig så mkt om Rolf....
Men se vad to.m en mamma kan gå miste om.
Vi pratade länge...
Jag försökte att rita och berätta vad som hände när Rolf dog...Å varför han dog.
Han dog av så kallade bagarlungor. Dammet från mjölet fick hans lungor att inte orka mer...Å hjäratat orkade inte med att lungorna inte hade det så lätt.... Försökte få ner det på så mkt barn nivå som det gick!!
Zebastian pratade och förklarade för oss...för att se om han hade fattat rätt...Han grät och Nicke kramade honom...såg på Nicke hur jobbigt han tyckte att det var.
(han ville nog med gråta)
Vi avslutade samtalet med att berätta vad alla trodde man tog vägen efter man dog...
Zebastian berättade att han trodde Rolf bodde i himlen och hade det mkt bättre nu än när han va på sjukhuset.Att själen fanns kvar för att se på oss som en stjärna.
Vi trodde olika alla tre...å det accepterad Zebastian.
Alla får tro och känna och tycka vad man vill sa han....
(har iaf lyckats lite med uppfostran)
Jag läste i våran bok innan Zebastian gick och la sig.
Bokstaven Q av maria gripe (tror jag iaf)
Bra att avsluta med nått annat innan man skall sova....
Tänk hur barn har det.... dom visar det i annat än i sorg... iaf min Zeb // MARIA MAROSKA
Kommentarer
Postat av: Mickis
Oj, tungt att behöva gå igenom....men skönt att det varkade gå så bra. Får tårar i ögonen när jag läser här nu. Dom små liven, inte lätt att förstå sånt här....frågan är om ens vi vuxna förstår alla gånger ;)
Kram på er
Trackback
