Får man erkänna att man längtar till sommaren!?!??!

Jag älskar vinter och snö...sol och skridor. Jag älskar pulka och skridskor och framför allt promenader en härlig kall vinter dag i solskenet. Jag älskar verkligen att sitta på gården i en solstol och se barnen i snön, bebis sover i åkpåsen i vagnen inlindad i filtar och man ser bara gosiga kinder och söt näsa och mun...Men helt plötsligt fick jag sånt sug efter sommaren....  Förra sommaren vaktade vi mamma och pappas hus medans dem var på resande fot... det var bara så härligt att komma bort.... ( till andra sidan stan bara men så fucking najs)



 
 Kolla in magen... Christian vilade skönt där inne...  KÄRLEK!!

 Snyggaste preggo morsan ever....eller inte!?!?!?

 Bröderna Andersson Bus....

Jag skulle alltid vilja vara ledig hela sommrana fram över. Jag vill njuta av dem få dagarna man får på sommaren med barnen. Vips säger dem och vill inte med på något...eller ska man tvinga dem kanske?!?! ;-)

Alla mammor och pappor ska vara stolt över sina barn vare sig det är BIO barn eller inte. Alla föräldrar och vuxna ska se sitt ansvar i hur man aggerar och är mot barn. Vi ska älska våra barn med respekt och visa massa kärlek. visa dem vägen på ett vuxet sätt...

Jag har under några dagars tid fått mer och mer klarhet i att vissa barn lär sig inte respekt, tilllit och kärlek hemmifrån. Det gör ont i mitt hjärta när jag tänker på alla dessa barn som bara finns som bara glider runt och känner sig ensamma. Som har en mamma och pappa men en mamma och pappa som inte är närvarande. Alla människor kan bli mammor och pappor..... Bio barn eller ej...Men alla Mammor kan inte kallas mor och alla Pappor kan inte kallas far. Det är stor skillnad... Enligt mig!!! En mor är en kärleksfull kvinna som ger allt och lär sina barn de dem behöver veta om världen, kärlek och ansvar...en far lika så. Han skall vara den manliga förebilden förhans döttrar och söner. Han ska visa hur man respekterar andra och lära dem allt han vet om livet. Jag är så glad att dem barn som vi har i våran närhet som inte har den här tryggheten hemma kommer till oss. För att prata, vara och bara känna sammhörighet. För det är de dem gör här hemma. Känner att dem syns...
Skulle jag ha plats och pengar skulle jag mer än gärna bjuda in massor med barn och ungdommar som faktiskt flyter på här runt omkring oss utan någon som ser dem påriktigt. Jag försöker med all min kraft att försöka se dem alla...Jag försöker att verkligen verkligen visa hur man är vän med sammtidigt en som är vuxen och man kan vända sig till. Å man känner att man lyckas när det kommer fina sms eller sms där dem verkligen öppnar sig.... När dem ringer och frågar om dem bara får komma in på en te eller bara komma och säga hej. När man får en kram av barn som inte har kramats på länge... Vi har ibland ungdomsgård hemma hos oss....Å det berör mig att ingen av dessa föräldrar inte äns bryr sig vart dem är...släpper dem vind för våg... hur ska de gå!?!? Barn väljer alltid den enkla vägen och den enkla vägen när man är barn är oftast den som inte är rätt... Nu är inte alla barn så....absolut inte!! Men många barn som vill bli hörda och sedda väljer den vägen som är fel men lättast...

Därför längtar jag så till sommaren då kan barnen vara ute...det är fler vuxna ute som kan se och kanske säga till eller höra dessa barn. Jag finns... jag bryr mig om alla barn och det berör mig så otroligt när barn far illa...på alla sätt!!!

Sommaren är god och mina barn är goa...// MARIA MAROSKA




att slicka röv för sin egen vinnings skulle

är fan bland det värsta jag vet!!! Det håller på att hända.... Jag skulle aldrig slicka röv...jag skulle aldrig i hela mitt liv göra saker och glida med för att sedan sparka undan benen på folk.....Å jag skulle aldrig i hela mitt liv göra något som kan skada andra...Å tom andras pengar och framför allt tid....

Jag kommer få äta detta så jävla hårt men jag bryr mig inte!!! Jag kan stå för det och jag kan inte mer än klappa mig själv på huvudet för detta sa jag skulle hända för si så där tre år sedan...två...fuck jag har fått lika dålig tidsuppfattning som min sambo....

Det håller på att hända i min egen fackförening... Det säger ju inget för dig som inte är insatt...Men för tre år sedan (rätta mig om jag har fel) Avgick nästan en hel styrelse på grund utav att ordförandet röstades bort. In i styrelsen kom ny glöd. Det hände saker... Saker och ting började röra på sig. Jag som inte alls har varit så egagerad som umbud på min arbetsplats kände glöd och nytänkande. Å valde att bli mer aktiv.
Det jag inte har tyckt om är att en person endast ser till sin egen vinnings skull. Glismar och smeker folk medhårs.... Det är inte okey. Man måste kunna ta tag i andra saker än mail och roliga saker. Man måste kunna handskas med våran fackliga tid med respekt..Inte freestyla som om man inte trodde att någon såg. Jag ser...Jag hör och jag känner framför allt. Å då jobbar jag inte äns där nere.... Jag känner bara av andra människor och jag har mina hörsel och kännsel sprön ute till max.
Jag har ju försökt att luska en del för jag har ju en sambo...men i vanlig ordning är han proffisionell. (FUCK)

Jag gillar inte att en styrelse avgår för att en blir bortröstad. Det är ett jävla uppdrag man får...DET ÄR INGET JOBB....det är uppdrag som vi medlemmar anser är passande för dem vi röstar in i styrelsen. (nu behöver man ju faktiskt inte vara med i en styrels för att få uppdrag. Det räcker ju bara med ett medlemskap folk glömmer nog det rätt lätt) Men det gäller att ha rätt glöd... Man ska brinna för ALLAS RÄTT och för att vi ska jobba mot samma mål. Att våran fackrörels ska få fler medlemmar. Att vi ska vara starka gentemot arbetgivare och andra som vill sätta käppar i hjulen på oss arbetare då och då. VI ska finnas där för alla andra... VI ska kämpa och vi ska tycka det är roligt.

VI ska inte jobba för sin egen vinningskull..... Men där nere just nu sitter en och jobbar hårt för att få tillbax medlemar som är från den förra klanen för att man själv ska sitta säkert eller få med håll. Jag tror ju ärligt att denna människa känner att den håller på att tappa ett fotfäste eller något??? Eller så har denne blivit hårt slagen i huvudet...  För något fel måste det väl vara när man vill ha tillbax gammalt tänkt och inte nytt!?!?! Vi behöver nytt tänk...Nya ider och bara nytt nytt nytt. Våran sektion har jobbat så aktivt med att synnas. Ombuden har jobbat hårt för att få in fler. VI är den enda sektionen som har fått fler medlemmar medans andra minskat. Det måste ju bara betyda att nytänkande är BRA!! Nu är detta endast min personliga åsikt men jag kan ha så fel..... Men oproffinalitet är något jag ogillar!!!

Jag gillar inte folk som säger JA TACK och AMEN till allt från höger till vänster... Jag vill ha raka svar, jag vill att folk ska vara ärliga och säga att NEJ MEN JAG VET INTE... eller JAG TYCKER INTE SOM DU!!

Våran styrelse och vi ombud ska enligt mig jobba för fler medlemar och för våra medlemar. Vi ska ta vårat uppdrag på allvar...vi ska inte glida runt som en tönt och små le och tro att man blir omtyckt för att man skriver gulliga mail postat från en själv.

Tyvärr så faller vi dödliga för glismande...klart alla tycker om honom eller henne som ler och alltid är glad. Klart att folk gillar dem som hakar på.....

Vi behöver folk som kan säga ifrån!!! Som kan säga till när saker och ting går till på fel sätt!!! Vi behöver folk som kan stå för vårat löfte utan att se till sitt eget bästa!!! Vi behöver folk som tror på människan och medmänniskan!!! Vi behöver framför allt lita på varann och att vi vill jobba åt samma håll...

Just nu är jag den som misstror...det stör mig!! Men jag kan inte låta bli...kanske för att jag tror mig känna denna människa.... Å denna människa har alltid sett till sitt eget bästa först...

Jag brukar alltid prata om ordspråket att man är alltid sig själv närmast!! Å det kan ju vara bra mellan varven att vara sig själv närmast...men inte när man jobbar med andras tid på detta sätt...

Vi har en fackligtid som är dyrbar...Å den kan man inte freestyla med hur som helst!!! 

SÅ FRIDENS LILJOR OCH FUCK YOU!!! // MARIA MAROSKA



JAAA jag snackar skit om mitt eget fucki fuck...Men öppna ögonen för fan!!! Hoppas hoppas verkligen att vårat ungdomsråd kan jobba aktivt nu med nya ungdomar och mer jippon..... Å att så fort man fyller 30 så blir man ut mobbad ;-)


......vem väljer hur vi ska leva??....

Jag måste få undra det? Hur kommer det sig att man har svackor i ett förhållande?? hur kommer det sig att den ena tar mer än den andra?? eller kommer det sig egentligen att vi lever i tvåsamhet??
Ibland kan jag själv bara känna att jag skulle vara mer glad själv... ENSAM.... ingen skulle brottas med mig och mina dåliga sidor!?? Ingen skulle behöva stå ut med mig och mina ap trista sidor.....

**  Klicka gärna på min låt.....

Det är inte synd om mig, det är inte dit jag vill komma. Vi har inte bråkat här hemma. Men jag har i mellanåt tivilat så hårt på att jag passar i ett förhållande.
Mycket beror på att jag har så svårt att ta tag i mina problem. Problem som bara är upp till mig att lösa. Det är ju lättare att slippa lösa ego tripper som när jag alltid vill be seed, jag vill ha hundra % uppmärksamhet och jag vill känna mig älskad hela tiden på ett orimligt sätt. Jag kräver för mkt av den jag lever med och ställer inte samma krav på mig själv. Jag har emellanåt jobbat hårt med att inte vara den människan men faller tillbax till den här människan som jag vet kan kväva den jag lever med. Niklas har haft otroligt tålamod med vem jag är och har accepterat det en längre tid. Snart 8 år....
Jag kan inte mer än att älska min sambo i massor för att han orkar med att leva med mig. Även fast jag ser att han ibland bara vill gå under jorden med alla mina "krav".
Kravlöst förhållande skulle ju vara ett ultimatum.... Men hur gör dem som lever kravlösaförhållanden?? Hur i helvete gör dem?

Jag måste verkligen jobba med mig själv och min stil gentimot min sambo...jag måste sluta med att fiska efter uppmärksamhet och jag måste sluta ställa orimliga krav.... Gillar inte orden krav då jag egentligen tycker att Niklas ska få göra som han vill när han vill och som han vill...men hittar inget bättre ord.
För jag vet att Niklas till 98% alltid gör som jag vill och som jag vill ha det.
HJÄLP....vad letar jag för ord???

Skit samma... Jag kanske passar bäst som singel...men sammtidigt gör jag inte det. För jag behöver bli seed jag behöver ha någon som avgudar mig.
Astorologerna säger att det är typist vädur...!?!? Någon som är vädur där ute?!!? // MARIA MAROSKA...med en bebis som vaknat!!

Manifestation för att belysa dagavlönade....

När eller hur man kan göra detta mot folk i sverige 2010 är för mig ofattbart.
Förr i tiden stod män och kvinnor utanför fabriker eller gruvor eller andra slags arbeten för att se om dem kunde få jobb för dagen.... Man kunde bli utvald som man om man var stor och stark och behövdes på ett bygge...var man smal och smidig kanske man passade bättre någon annanstan....dem stod där och viftade för att synas för att få hem en daxlön till sin familj...till sina 12 barn och fru. Eller hur det nu var förr...Men själva grejen är att det funkar så även idag... 2010!!!
Fast med teckninkens under...

Idag jobbar massor med människor inom bemanningstjänser av olika slag. Utan att ljuga så har nog dem flesta kategorier av yrken en slags vikariepool som funkar relativt lika.
Man är vikarie och ska vara tillgänglig när arbetsgivaren tycker. Inom min bransch får våra vikarier ett sms.
Å det går ut till alla vikarier inom västerås stad som matchar en viss profil som vårat gruppboende söker.

Smsen ser lite olika ut.
Men typ

Jobb på majans gruppboende 13/3 7-16.
Sedan är det den som svarar JA på smset först får jobbet. Men det är ju massor med vikarier som är ute på olika jobb redan å kanske inte har möjlighet att svara på ett sms.
Det är så sjukt...

Det är så sjukt enligt mig att behöva för det första ha en mobiltelefon som funkar. Sedan ska du bekosta ditt sms JA själv. Å du kan då inte vara 100% säker på att jobbet är ditt.

Här går man fast anstäld och har sina tider mer eller mindre bestämt. När jag jobbar får jag min lön och jag behöver inte bry mig så mkt mer om det.

ute i vårt sammhälle finns det folk som inte vet från dag till dag om dem får jobba eller ej???
det borde finnas ett bättre system för att inte folk ska behöva må dåligt eller ska behöva jobba för mindre peng än de dem ska..... // MARIA MAROSKA


Välkommen tillbax fucking mens....

Det är bara att tacka och bocka och acceptera läget att mensen är tillbacks.... Jag fick en smärre chock igårkväll när jag skulle gå och sova...För där var den...helt oanat. (oanat finns ett sånt ord??)
Där var den... så härligt röd....för nå mer positivt finner jag inte med detta med mens......
Förutom att min snart 10 åring fick hundra frågor om mens...varför man får mens, när har man mens, hur länge har man mens.
Jag har ju aldrig hymlat med min mens...Men nu kom frågorna...Nu på kvällskvisten.
Min tioåring frågade mig om jag kunde läsa med honom. Men jag svarade honom, nej inte i kväll för nu måste jag duscha, jag har mens och vart ute och gått massor idag och känner mig lite smått äcklig.
När jag stod i duschen kommer han in...
- Mamma mens har något med ägg och göra va?!?!
Å sedan var det bara att undervisa pojken i vad mens är... Jajaaaa bättre att jag gör det än att han får en chock förstagången någon annan pratar om det!

Men jag är måttligt chockad över att jag inte kände av den alls...inte äns ett hugg i magen, å inget mol i ryggen. Jag kan ju bara be till högre makters kvinnor nu att det kommer bli så här....
Mens utan smärta....

 // MARIA MAROSKA


Svenskahollywoodbitches....

Mamma Mia hur i Helvete skall mina måndagar gå ihop när spårlöst är i sammaveva?!? Men å andra sidan tackar jag gud för att vi har tv3play och för den som uppfann den....

Nu är ju frågan...kommer dem här nya fruarna slå dem andra...Å kommer nå spännande hända?!? Är det bara lyx och glamor eller kommer vi få se svackor och törnar!??! Spännande spännande... Jag ska nu kasta mig in i första avsnittet av fruarna så får vi se...Om dem kommer slå mitt spårlöst eller hur det kommer bli....!?!??! // MARIA MAROSKA


Ghettohäng med Shan Atci....

     
Vågar jag äns skriva ut i min blogg hur kvällen slutade...!?!?!?!
Klart jag gör...jag har väl aldrig skämts för hur jag betett mig förr..??!?!?!?
Jag menar jag har ju gjort värre saker än skämtat med Turren på Milles och gjort Ninja trick i stadens stadshotell!?! Eller???
När man inte skadat någon eller sagt nå dumt så är väl allt okey!??
Jag är glad att våran fotograf Jessica är gravid och gick hem efter två timmar på skybar och inte hängde med oss till nästa ställe... Får då hade vi nog behövt döda fotografen för olämpliga bilder....
Det var så härligt roligt...Jag vet inte vad eller vilken humor mina läsare har men min är sjukt bra...eller? Shan the man Atci är min idol...
Hela showen började med att han drog ett skämt om en lykstolpe och Darin...Det slutade med att jag och Elin Tjöt av skratt så han undrade om det var någon som födde barn längre upp.... Jag födde dock inte barn men jag skratta så tårarna rann i si så där 90 minuter....
Med en härlig super stämning i kroppen så begav vi oss upp till 24:de våningen i skrapan för att inta en del alkohol...

Jag jobbar hårt för att inte visa min vän dubbelhakan...De går väl sissoooo!! Men serri det här med alkohol priser ute!?!? Är det inte jävla sjukt hur mkt det kostar med alkohol ute!?!? Eller är skybar bara dyrare än alla andra hak i stan...? Kanske... Dyrt var det...tur vi hade våra kontakter.... ;-)
    

Hur som så entade vi Bisch...där Jessas Storesyrra jobbar, farligt att känna någon i baren vet vi nu så här efteråt...Men härligt kul vad det... Jag bjuder på mina ninjatrick... // MARIA MAROSKA


Hur acceptabel ska eller kan man vara??

Jag har länge funderat på hur acceptabel man är som människa...Alltså hur mkt man accepterar utan att säga ifrån eller säga till!? Något jag förstått sedan länge är ju hur olika vi är som människor....
Jag har ju accepterat mkt skit i mina år... Alltså inte nu i detta liv jag har med fyra barn och sambo, utan tidigare...
Men jag har lixom uppmärksammat att i min vänkrets så accepterar några av mina vänner saker som jag blir så förvånad över...
Fy på mig att hänga ut andras liv i min  blogg och det är väl inte tanken riktigt... men jag funderar lite hur man tänker när man lever ett liv och sedan accepterar att den man kanske lever med halvt som halv använder droger i ens närhet. Å framför allt i barns närhet. Jag är ju så anti knark i alla valörer så jag tror nog att alla mina vänner vet det...
Knarka...FINE... bara du inte knarkar i min närhet. Är du min nära vän kommer jag spöa upp dig om du knarkar... Det kommer bli krig...
Men åter till det här jävla skiten att man låter en nära dra en bång när barnen gått och lagt sig är för mig helt jävla förvirrande. Inte en jävlen skulle få bånga äns lite i mina barns närvaro...Å inte heller tro att dem får komma in och vara med mig eller oss sedan.
AJJABAJJAAAA....sedan får jag vara en jävla torrfitta. Men det är min regel...
Jag blir så förvånad när starka kvinnor nära mig accepterar detta...
Hasch...ÄR KNARK!!
Å sedan får folk tycka vad dem vill...Men för mig är det lika mkt knark som amfetamin eller heroin.
Man rökar för att uppnå ett rus eller kännsla. INTE BRA!!
Å att man sedan gör det när man är en Pappa (i detta läget nu) Är bara så jävla fucket....
Nej jag ska väl vara glad att min vän inte har barn med denna man utan att dem endast....Ja inte vet jag vad dem gör egentligen. Men Ja dem gillar att vara med varann.
Jag ska inte sticka understolen med att min vän är mkt glad i denne mans sällskap. Men vad går gränsen till att icke acceptera...
Å när som utomstående ska man lägga sig i.... PÅ RIKTIGT...
Jag menar jag säger ju direkt vad jag tycker...spelar ingen roll om folk vill ha min åsikt eller inte.
Inga jävla bångar när man har barn...
SÅ FUCKING FEEEEEL!!!

Sedan är det ju massa andra saker som förvånar mig... Men detta var bara ett av måna exempel på hur mkt man accepterar i vissa lägen??!!
Accepterar man mer som nykär?
Accepterar man mer av vänner man verkligen håller av??
Accepterar jag detta och bara lallar med fast det finns barn i bilden!??!

// MARIA MAROSKA

Tänk vad livet är skört...

Jag satt och funderade här för en stund sedan, vad tacksam man skall vara för de man har... Det är ju många människor som skriker efter massor och oftast mister man hela stycket. Finns ju ett ordspråk som låter rätt lika... den som skriker efter mkt mister ofta hela stycket....

Jag kan inte mer än att tacka den som skrev mitt liv att jag har det bra.... Jag kan inte mer än att vara tacksam.....

Jag kund tex bara haft tre barn istället för fyra...!?!? Bara en sådan sak kan få mig att gråta. Jag tänker på det ibland. Den dagen när Jonathan hade planer på att lämna detta jordeliv....Hur jag lämnade över allt ansvar till sjukvården. En sjukvård som jag alltid vart så skeptsik imot... Men som jag är sjukt tacksam över idag. Hur jag såg hur alla streck på maskinerna bara dalade ut...hur alla värden började ticka ner mer och mer mot noll... Hur doktorerna gång på gång fick pumpa liv i honom. Jag kan på något sjukt sätt se mig själv bara kliva ett steg bakåt och jag ser hur jag står där och låter tårarna rinna och då var det bara att be. Be om att få ha honom kvar hos oss.... I flera dagar och nätter hade jag svårt att sova... Å ännu värre var det när vi skulle hem. När han hade övervakningslarm på sig...Å när det pep natte tid...Jag var livrädd att han skulle sluta att fungera inombords...hjärta och lungor...jag var livrädd för att hans mediciner åter igen skulle få honom att komma in i någon slags medicinkoma...

Jag är evigt tacksam för att jag har fyra pojkar istället för tre.... Vist kan livet få tönar jag inte vet nu... det kan hända saker som jag inte kan rå för eller vara berädd på...
Det är ju inget man går och tänker på varje dag...Att tänk om det händer min familj något!?!?
Då skulle man bli sjuk i huvudet...Iaf jag!!

Tänk alla dem gångerna vi har legat inne på C-lass med våra barn. Eller vaddå vi...jag!! Inget ont om min älskade sambo men han har inte det tålamodet att infinna sig inom sjukhusets dörrar. Jag har legat inne han har tagit hand om saker och ting hemma och med dem andra barnen.

Av fyra barn har tre fått vistas på avd 64 med inhalationer varje timme. Jonathan och Alexander hade rs-virus och hade det super jobbigt... Alexander hade det super jobbigt...med honom låg vi inne en hel vecka över hela jul och nyår 2006. Han var bara 2 månader och fick sondas och inhalera i massor... Jonathan var 8 månader när det var hans tur med Rs-virus och sond. Han var oxå så där super sjuk... Det varade oxå en vecka i isolering och inhalationer.... Han hade även någon slags bakterie och fick bli i pumpad pencilin + att han hade dubbelsidig öroninflamation....

För 14 dagar sedan var det Christians tur... dock bara 4 dagar på sjukhus men med inhalationer varje timme... Vi slapp sonden tack och lov. Men jag var nog lite mer påstridig denna gång att försöka hålla oss borta från sonden. Har med erfarenhet lärt mig att bebisarna blir lite lata av att ha sond.... Iaf mina bebisar.... En vecka var vi inskrivna men fick vara hemma med egenvård....
Barn dör i RS-virus i sverige... Virus Virus Virus...alla dessa Virus....

Jag tror att för få människor tänker på att saker och ting faktiskt kan hända. Saker som man inte rår på...Men som man ibland måste ha i eftertanke... Därför ska man leva för dagen och göra det bästa av den...

Jag snöar oxå in i negativa perioder... TRO MIG... jag kan var neggo jag med!! Men jag försöker att inte göra det... Jag har blivit påmind allt för många gånger att livet är skört.... // MARIA MAROSKA


RSS 2.0