Morsdag....

27maj2007 Alexander
Sex tyckte Alexander att vi skulle gå upp i morse. Det  tyckte inte jag... Men när jag vaknade till lite så förstod jag varför...bajs!! Fy vale!! Så jag hämtade nyblöja och tvättlappar och byte i sängen. Sen somnade vi om till kvart i sju...
När vi ska äta frukost så sitter Alexander och skriker när jag gör iordning gröten.... Aaaaaa Ahhhaaaa äähhhhh eeeeehhhhhhhhhhhhhhjjjjjjjjjjjjjjjjj 
Å blir super nöjd när man sätter sig brevid för att mata. Tänk vad lite mat kan göra honom glad. En annan kräver ju lite mer för att bli glad.. *skratt*
Niklas och pappa tapetserade om i vårat gammla sovrum för att göra barnrum och sovplats till Alexander där. Hela morgonen har han spanat in sitt nya rum från gåstolen. Nyss kom han utåkande hit till mig, så han verkar verkligen gilla det. Allt är ju på hans nivå.  Slipper han åka runt här och dra i det som är mitt...
Får se vad dagen ger oss...Alexander  och hans storebror ska iaf få leka i parken vid Gammelmormor idag.

// MARIA MAROSKA

Morsdag....

27maj2007 zebastian
Har iof inte gått så långt in på morsdag, men jag känner redan att denna dag kommer bli bra. Zebastians morsdagspressent ligger här framme. Törs inte kolla på den än. Han kommer ju inte hem från sin pappa förrän efter lunch. I fredags när jag hämtade honom från skolan (förskoleklass) Så hade han en blomma med sig som dom planterat själva och fått till en blomma. Men han visste inte riktigt vad det var för blomma...
Jag är iaf glad när dom i skolan uppvaktar barnen att göra saker själva. Det är ju super kul... Å idag ska vi sno hem lite blommjord från min mamma så vi kan sätta blomman i en fin blomkruka. Dumt om en sån fin blomma skulle stå i en plastmugg.
Zebastian ringde igår och sa att jag fick öppna teckningen (försa sig) men jag vill vänta tills han kommer hem. För att den är så fint inslagen så... Han hade även fått skjuta med sin pappas gammla luftgävär som han hade som liten. Zebastian hade legat under altan och väntat på skatorna. Men det kommer aldrig några... tur var väl det. För han har öga för det där med prickskytte. Det umärksammade jag redan när han va rätt liten och vi var på gröna lund han, jag och Niklas. Då fick han skjuta med luftgevär och det gick riktigt bra.
Zebastian hade kört cross.
-Mamma jag hade gasen i botten hela tiden...Grymta va?

Ärligt så vet jag inte om jag tycker det är så grymt, då jag endast har en Zebastian!! Men det är väl bara att lära sig att blunda och stäna av hörseln. För jag befarar att han kommer bli lik sin pappa. Motor motor motor...
Men det är bra att han har nå intresse...

Jag försökte få in honom på Dans ett tag...Men misslyckades helt! Iof så gillar han att dansa här hemma i vårta vardagsrum men inte i någon klass... 
Jag tänkte att han kunnde bli lite lik mig iaf...
Nej, nu vill jag att det ska bli efter lunch så han kommer någon gång!! // MARIA MAROSKA

Sur som satan va jag idag....

25maj2007
Sur som satan var jag idag ett tag....shit för försäkringskassan!! Skulle kunnat strypa min handläggare långsamt om jag bara hade träffat henne. Idag skulle föräldrarpenningen komma. Jag vaknade i morse super glad på gott humör och satt mig vid datorn och bara njöt av tillvaron. Tänkte spana in hur min föräldrarpenning blev innan jag skulle begemig ut för systemet och Ica. Blev inget av det kan jag medela...Då jag ändast hade fått in 1600 kronor på mitt konto. Endast då för stora killen... Jag som tänder på alla sylindrar på en gång gjorde det även denna. Så när klockan va prick åtta ringde jag FK då hade jag plats 83. Ännu surare för en uselt system som kö... Tror nästan att min sambo kände på sig i sömnen att jag va sur som fan. Han vaknade!! Jag pratade med kundstjänst -hon kopplade mig. Jag pratade med västerås kundtjänst -hon kopplade mig. Jag pratade med min handläggare som inte var det längre -hon kopplade mig. Tillslut fick jag svar att alla i föräldrarpenningsgruppen hade möte till tio. Å ingen förutom dom kunnde hjälpa mig med att få in pengarna på kontot.
Jag har då lån, försäkringar och sparningar som dras från mitt konto på måndag... ARG SOM ETT BI tog jag mig i kragen tack vare mig älskade sambo. Som vanligt!!

Jag kan inte mer än tacka honom för att han får ner mig på jorden igen!!
Så när klockan var tio ringde jag lungt och sansat till FK. Men efter tredje kopplingen kände jag hur mitt tålamod höll på att tryta igen. Ingen viste något Å en såg bara att jag hade ett barn!! HALLLÅåååå!!
Men efter mkt om och men kunde en tjej hjälpa mig och jag var välkommen att komma ner för att hämta en utbetalningslapp. Så ner på stan...Till banken och sen var pengarna inne på mitt konto.
Då var det försent för system och ica.
För stora kille skulle ha lunch hemma och pappa skulle komma för att klistra väggar.

Pappa kom sen lunch ett va klockan när familje slog sig ner vid matbordet. Pappa tackade så klart för att han fick färdiglagad mat någon gång. Alleman fick burkmat, börjar bli en vana. Jag som sa för ett tag sedan att jag va en hejare på att laga egen bebis mat. Men jag tycker på något sätt att det är så smidigt! Visst är det väl billigare att laga egen mat, men det är sånt jäkla palt med allt. kötfärsen får inte steckas...allt ska kokas. Nej.... Jag ska bli en burkmats mamma igen :-) Skit samma om det kostar oss lite extra varje månad.
Jag målade en om gång till på garderoberna i det blivande barnrummet. Å Niklas damsög och la mer papper för att täcka golvet. Meningen var väl att vi skulle börja tapetsera men tack vara slarvet av FK så vet jag inte vart tiden tog vägen. Vi skulle ju på kalas i Ramnäs.... Shit jag va inte ett dugg ladad för massa ungar som skulle stoja och skricka runt mig. Men vad gör man inte för sina vänners barn. Så vips va vi i Ramnäs med ett relativt lyckat kalas. Zebastian har iaf hittat en ny vän.

Jag är glad så här efteråt att jag åkte. Det var roligt att träffa Jamilla och Jessica. Vi kollade på kort från tonåren. (FY) Å pratade nostalig...Medans barnen hade disco på övervåningen. Stackars Jessicas man som hade åttagit sig att vara discovärld...
Jag fick ta hand om fannsan...men det får jag alltid då hon gillar mig på nå särskilt vis. Det är lite hat kärlek. Hon gillar mig men samtidigt tycker hon att jag är aldeles för hård. Två ggr fick jag henne att gråta för jag sa nej... Kanske inte låter så kontigt att barn gråter vid ett nej. Men för att skriva det på ett fint sätt så är inte Fanny som alla andra barn. Hon har speciella behov och är väldigt svår att ha och göra med.
(fattar helt ärligt inte hur dom orkar där hemma)
Jag är tom med i hennes fotalbum... Nå fult kort har hon hittat oxå. Men det är kanske så hon ser mig... *skratt* Vad vet jag...?!?!
Men hon satt som fastklistrad på mig stundvis. Men det får hon...Hon tar när jag säger att hon inte kan vara som ett plåster och när jag berättar att jag inte kommer åka förrän om flera timmar.
Söt är hon oxå. *fniss* Så söt så man inte kan tro att det inte är som det ska....

Vi åkte bil hem med Jamilla och Oliver. Oliver och Zeb gillade varann stenhårt. Iof så är jag lite orolig då vi bor så långt ifrån varann hur det skall gå. Nu har dom iaf bestämt att dom skall leka nästa vecka. Oliver kan bli så besviken om det inte bli som man sagt. Så vi vuxna får bestämma dag när det passar och så att ingen är sjuk.
Hoppas hoppas att vi håller oss friska iaf.

När vi kom hem hade vi båda ont i skallen. Jag följde med Zeb hem till sin pappa. Hans helg/vecka...Han ville gå själv. Men områdets krog ligger precis i mellan oss. Så jag ville inte släppa honom ensam. Det var för mkt liv där nere. Iof så är dom flesta alkistanterna och gubbarna så rara och vet vem han är och så. Men jag anser ändå att det är mitt ansvar som mamma att se till att inget händer. Så vi trakade ner för att möta upp Danne (zebastianspappa) Vid korge/pizzan fick Zebstian en godisklubba av en stammis där nere.
Han ropade
-Rana (tjejen som jobbar där) nu kommer Zebba kasta hit en klubba.
Dom sitter ju ut nu på våren/sommare
Å en klubba fick han.
Ser på Zeb att han är förtjust i Rana...men hon är snygg så jag kan inte förstå varför han inte skulle vara lite tänd på henne. *skrattar*

Så nu sitter jag här...Å är helt slut. Jag vill inget mer än att sova...Men här ska göras barn. Inte för att jag vet om det är rätt tajming för det...men det är bäst att vi ligger i. Så det blir nått någon gång.
 
Ja det är helt galet men vi vill verkligen ha en liten bebbo till. Jag trodde väl aldrig att jag skulle känna sånt här sug efter så kort tid. Men det gör jag...
Jag tror ju att mkt ligger i att jag vet att Nicke vill ha en till tätt. Han och hans bror har ju haft sådan nytta av varann i alla år. Det är bara 13 månader mellan dom. Jag tror att han fått mig att få suget lixom.
Men nu vill jag inget mer än att få en liten Benji... *fnissar*
För jag tror helt ärligt att jag passar bäst som pojkmamma..... Eller jag är ju det... så vad vet jag!?!
Men kan uppleva mig själv som om att jag inte klarar av tjejers pip och gnäll...Men det kanske man lär sig?!? Nicke vill ju ha en tjej...
Han skojar ibland och säger att vi ska skaffa barn efter barn tills det blir en tjej.
Men vid fyra är det stopp här iaf... Sen är det bra!! Vi måste ju få plats oxå!! 
Nej nu är det slut bloggat för ett tag...kanske kommer på någon ny rubrik eller nå?!? //MARIA MAROSKA

Födelsedagar!!

Lilypie 6th to 18th Ticker 









Lilypie 1st Birthday Ticker

Press av mina barn

Mina barn!! vad kommer jag skriva under denna kategori då?? Jo om mina barn...ibland kan allt bli en salig blandning men tänker försöka hålla det lite så där lagom ifrån varann!! Ska göra en snabb press om mina barn. Sen ska det bloggas om allt lek, utveckling, slagsmål, tjat, skrik, gråt, samliv, diskutioner och uppfostran.

Zebastian:  Å som alla andra mammor tycker så är han världens bästa Zebastian ingen är så unik som honom. Kanske låter tramsigt men så är det!! Zebastian födde för 7 år sedan. Herregud vad tiden går fort. På västerås BB. Å efter den förlossningen skulle jag aldrig mer ha barn. 28 timmar och med tre dygns vattenavgång. Fy fan för sjukhus och andra hysteriska mammor på bb så jag tog min lilleman med mig hem direkt efter..... Nästan två månader tog det för oss att hitta ett bra namn för våran Kille... Zebastian passar honom som handen i handsken. Han heter även Daniel efter sin pappa. Å Petrus efter min farfar.
vem är han då? Han är spontan, han fattar ironi, han har humör, han är glad, han är sprallig, han hatar att utöva sprot, han gillar bilar motorsport, han gillar när det går snabbt, han är givmild. Det där var väl dom bra sidorna... ;-)
Han blir arg som satan, han smäller i dörrar när han blir arg, när han blir arg blir han som en tonåring, han sloss om han måste, han har ett hett temperament.... Han är helt enkelt väldigt lik sin mamma.
Han är en tvilling...en tvilling där munnen bara går och går... Å det är svårt att få stopp på honom. :-)
Han och jag kan bli så osams så jag måste bita mig i tungan för att inte säga nå dumt till honom. Han blir så arg på mig så han inger mer vill än att traska hem till sin pappa. Det är krig när vi inte tycker lika om nått...
Även fast han snart är sju...(två veckor idag) Så säger han att mamma det är så skönt att bråka med dig. För vi är arg super arga sen träffas vi på mitten och blir sams...Sen är det bra!!
Å det är sant...Vi bråkar blir sams och sen är det glömt. Inga sura miner efter åt!!
Zebastian kör cross och älskar dataspel!!

Alexander: Som alla andra mamor tycker jag att även Alexander är världens bästa Alexander och ingen kommer någonsin bli en bättre Alexander. Han är min Alleman...Minstingen i våran familj. 7 månader för någon dag sedan. Å som storebror ställde han oxå till med massa smärta när han kom. Med sätesbjudning fick han tas ut genom Akutsnitt på västerås bb. Även fast det enda jag ville var att få åka hem, var det bara att snällt ligga kvar på BB och ha ont så in i bomben i snittet. Det tog även lång tid denna gång innan vi kom fram till någon bra namn även fast Alexander har en annan pappa än sin bror. Kan nog vara jag som har problem *skratt* Men tillslut så blev det rätt. Han heter Karl efter sin morfar och Erik efter sin farfar (iof är karl vårat släktnamn och Erik Niklas släktnamn)
vem är han då? Helt ärligt så vet jag inte, jo det är klart att jag vet vem han är men det är så löjligt för allt kan ju ändras så mkt. Men just nu som 7 månaders bebis är han en helt underbar sådan och har alltid vart. Han sover så bra på natten han är snäll på dagen och man kan ta med honom var som. Han bara accepterar läget och är glad. Han är en softpotatis brukar vi säga, han har fått lungnet från sin pappa.
Visst har denna herre oxå humör som sin mor!! Han skriker till när det är dax för mat, ny blöja och när han tröttnat på att sitta/ligga på golvet eller när det är dax att komma och få lite kärlek av mamma eller pappa. han visar klart och tydligt när han vill till oss. Han älskar att bada och att gå runt i gåstolen och upptäka världen från en lite högra höjd. 

Hur är dom tillsammans då? Ja, det har vart bra från början. Zebastian har accepterat sin bror från dag ett. Han har gett oss tid att lära känna Alexander och han har inte visar någon svarsjuka vad jag kan veta. Kanske lite extra trotts. Men han har alltid förstått att det tar tid med en bebis, å att jag inte kan komma NU PÅ EN GÅNG!! Som jag kunnat i sju år. Men ser på honom att han älskar sin bror, han byter blöja (dock inte bajs), han badar honom och vill honom väl. Alexander kommer att ha Zebastian som idol och förebild. Det syns redan nu. När Zebastian försvinner från hans synfält vill han efter. Om han sitter på golvet så tittar han efter Zebastian så han själv tippar å börjar gråta. Går han i gåstolen så följer han efter... Han skrattar och blir så glad när Zebastian är i närheten. Å han acceoterar att det tar tid när Zebastian gör nått med honom. Som påklädnad eller nått i den stilen. Han sitter eller ligger snällt och bara leer mot sin bror. Det värmer i mitt arma mordershjärta!!
Men åren kommer ju att gå och jag har sagt till Zebastian att en vacker dag kanske du tycker Alle är pain!! Att du inget hellre vill än att han går ut från ditt rum och att du ska få vara själv. Men när jag säger det så skakar bara Zeb på huvudet och tycker jag är knäpp.
Men tänk...när Alexander är 7 och Zebastian 14....ska bli kul att se om dom kommer leka då... Å, om Zebastian accepterar Alexander i sitt rum om han har kompisar eller någon tjejdär... Ja, vem vet. Det får tiden visa!! //MARIA MAROSKA

Tvätt Tvätt och massor med Tvätt...

24maj 2007
Tror nästan att jag var halvdöd när jag travade ner till tvättstugan i morse. Ingen tid hade jag heller då denna vecka var fullbokad. Men jag chansade. Packade med mig alla kassar (en Ikea blå och två stora Icamaxi) tungt som satan va det...men ner kom jag med hjälp av Alexanders vagn. Så där stod jag sex i morse....Väntade och Väntade och Väntade. När ingen kommit 20 över sex så plockade jag i min sexmaskiner tvätt.
Har ingen kommit efter 20 minuter så får någon annan ta tiden. Å JAG TOG DEN *HAHAHA* 
Fy fan vilket slit men all tvätt gick i alla maskiner. Tur att vi iaf har en sån där super stor maskin, tack för det föreningen. Halv sju väkte jag Niklas, dax för jobbet. Tyckte nästan lite synd om honom när han tittade upp på mig..REDAN!! Japp redan :-) Jag åt lite frulle och läste morgontidningen. Fanns väl inget att läsa igentligen....Men den måste finnas på frukostbordet annars blir allt så fel. Fy fan vilken rutin människa man är igentligen. Sju var jag tvungen att väka Alexander. Känndes mindre bra då han sov så sött..Men ska det tvättas så ska det!! Han fick gröt sen på med jacka och ner i tvättstugan med pyjamasen. Den är inte av än vill jag medela. Skiter i det idag. Vi ska ha en mysdag. Jag känner hur jag luktar svett och att jag igentligen skulle behöva en riktig skrubb. Skulle behöva borsta tänderna med...Ska nog göra det när jag skrivit klart!! Bäst så ifall man skall pussas när Niklas kommer från jobbet. Skulle igentligen behöva förbreda lite på lunchen. Men jag orkar inte. Jag skiter i lunchen idag. Är iaf inte hungrig. Ska svulla destå mer i kväll. I kväll ska vi ut på björnön och grilla med Anders och Sofia. Tänk när jag och Niklas blev kära så var jag värsta hatobjektet för Anders. (DET ÄR SANT ANDERS OM DU LÄSER NÅGON GÅNG)
Jag var inte vatten värd. Lite var det väl befogat med tanke på hur vi blev tillsammans och vad vi gjorde. Men han kännde mig inte äns. Å då för fem år sedan va jag super ledsen för det. Det störde mig som fan. Då jag gillade Anders.... En kille som verkligen står för den han är!!
Å nu när det gått några år så har jag blivit mer och mer accepterad. Å jag accepterar att det tar tid för vissa. Sen kanske han inte älskar mig men ändå...vi kan umgås och ha roligt. Det är viktigt... Eftersom Anders och Niklas är kompisar sen blöjåldern. Å sofia är en toppen tjej. Bättre än någon av dom tjejer jag har träffat. :-) Kul när det går bra för folk tillslut!! *JIPPI FÖR DET*

Jag vet inte riktigt hur mkt jag har lust att dela med mig helt plötsligt. Blev lite feg här... Men jag ska göra det... jag tänker dela med mig av mitt liv. Sen att jag skriver som en kratta och kan knappt stava till min egen diagnos. Dyslektiker!!
Men det går bättre och bättre för varje år. Folk runt om kring hjälper mig. Mest  Niklas.... Han är ju en stjärna på det mesta. När det gäller språk och vad ord har för betydelse. Jag har tjatat på denna karl i 5 år om att han ska bli nått mer än vad det han är. Han hade så bra betyg så han skulle kunnat komma in vart han än sökte. Sen går han och bli uska och går vårdlinjen. :-o
Iof så skulle vi aldrig ha träffats om han hade blivit nått annat då vi träffades på jobbet... Men ändå!! Han skulle kunna bli sjuksköterksa, Läkare, Barnläkare, pyskolog, Arbetsterapeft ja va fan som helts som gav honom mer tillbax.
Men han trivs med sina senila gamla gubbar och gummor!!
*suck*
Skulla jag haft dom förutsättningarna han hade skulle jag vara Läkare nu. Men mina betyg sög har alltid gjort. Då min tonårsrevolt förstörde det mesta. Sen var det ingen som upptäckte min dyslexi förrän Mamma min tjatade på lärarna på Vårdskolan att nu fick det fan va nog. Å jag fick gå och göra ett test.
Tänk att man måste slå näven i bordet för att det ska hända nått. Tur att jag har den mamma jag har ibland. Nog för att hon är bra tjatig oxå ibland.
Men jag är väl tjatig jag med som mamma...
Nu ska jag inta mamma rollen och ge Alexander lunch iaf. Barnmatsburk blir det idag!! // MARIA MAROSKA
 

Välkommen till min nya blogg!

23 Maj 2007
Jag blir alltid smått förvirrad när jag ska börja med en nya sida. Starta en blogg få till det som jag vill....
Jag vill ha det bra men blir smått halvgalen när det inte går på en gång. Men det är väl så här, man måste testa sig fram trycka på alla knappar som går och se vart man kommer.
Jag ska göra mitt bästa för att göra en bra blogg. En blogg som jag hoppas att någon läser men helt ärligt gör jag den mest för mig själv. För att jag ska få skriva om mitt liv. Om mina tankar, funderingar, känslor, idér om livet i största allmänhet.
Jag tänker vara ärlig och jag hoppas att jag inte stampar någon på tårna så att någon blir ledsen eller stött, det har ju tyvärr hänt....
Men ödet är mitt liv...Å någon har reden prentat ner mitt öde. Jag lever ju mitt liv och allt har en mening både på gott och ont. Jag ska ge gärnet i min blogg //MARIA MAROSKA

     KALL ÄR SÄNGEN UTAN SÄNGKAMRAT...    

RSS 2.0