Ibland önskade jag

att jag skulle vara mindre naiv.
Ska jobba på det... :-)

Men det va inte det min blogg skulle handla om idag.
Idag skulle den handla om besvikelse.
Jag är så fruktansvärt besviken på en vän så jag vet inte riktigt åt vilket håll jag ska luta mig. För eller imot!!
För eller imot...
Det är frågan...
Jag har kännt denna vän i många år...sporadiskt. Vi har inte haft så tajt relation förrän det senaste halvåret...
Jag har kunnat spytt galla över henne och hon över mig...:Vi har skrattat och gråtit...snackat skit och tyckte så lika om mkt...Å tyckt så olika om mkt med.
Sedan sviker hon mig och mitt förtroende. Å det blir en himmla soppa. En nästan fjortis soppa...
Du vet hon sa och den sa och han sa så och den sa så...

Jag tyckte jag va snäll som berättade för henne hur snacket gick...vad folk sa. Å hur min sambo var orolig när jag lånade ut pengar till henne och hennes familj.
Ja jag ville helt enkelt vara snäll...
Men jag poängterade även att jag vill att det här stannar mellan dig och mig.
För jag vill att du ska få en rätsida på erat problem....kanske skulle det vara bäst att ha mindre utgifter än inkomster.

Å i en väldigt snarig situation kläcker hon ur sig det jag berättat....
FAN VA JAG ÅNGRAR MIG IDAG....

Jag känner mig själv bäst...Å jag kan säga...att det spelar ingen roll hur arg, besviken och ledsen jag är så sviker jag aldrig ett förtoende.
Har någon sagt något till mig i förtoende så blir jag nästan så jag måste ljuga för att kanske tom rädda den andres skin.
Eller så säger jag...
Jag vet inget...du får fråga... å så namnet på den som det gälller. Jag försker verkligen att hålla mig borta från allt som har med dåligt skvaller att göra...

hur som...så satt hon mig på pottan för att försvara sitt eget liv. Eller.... inte äns sitt eget utan sin mans...eller ja det blir ju hennes med.....

Jag gillar det inte...
jag tänkte skita i att ta upp det...
Jag tänkte äääää jag har så många vänner som jag kan anförto mig till som jag verkligen litar på....Så då var det väl bara att sluta öppna sitt hjärta för denne så kallade vän.

Men jag eller hon eller ja....det kom upp och jag ifråga satte hennes svek.
Hon började gråta...
Å där satt jag med telefonen i handen och fick dåligt samvete....
Shit...
Det är så typist mig...
Jag är väl ingen bättre människa för att jag fick dåligt samvete...sa så klart vad jag kände tyckte och tänkte...å berättade verkligen hur jobbigt jag förstod att det känndes för henne och att jag förstod varför hon kläckt det...men att jag skulle aldrig göra det själv...just för att försvara mitt eget skin...

Vill folk snacka skit om mig och de mina. så varsooo go! Är jag så intressant så är jag glad för att folk pratar om mig.
Men där tycker vi olika...Hon tycker att alla ska få sig en känga...

Jag är iaf måttligt besviken... less på att vara tjej ibland!!

Less på att vara mellan handen. Jag ville bara väl och det blev pannakaka av allt!!

Ja... vad ska jag säga...Jag lärde mig en läxa.
En läxa som jag lovade mig själv för ca 12 år sedan att hålla...men det är väl någon 30 års kris eller nått *skrattar*

dagen idag då: shit va vi har shoppat jag och mina grabbar. Nicke är på fackifack grej...så här kan göras av med pengar hej vilt... Nejdå skojar bara!! Zebastian behövde både skor och byxor och lite allt möjligt. Alexander fick ett par vantar!!! ;-) // MARIA MAROSKA

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0