Mariamaroskas

Jag och min kära sambo diskuterade det för någon dag sedan.... (en morgon)
Jag kan säga med handen på hjärtat...
(förlåt alla vänner)
att det är nog endast  tre av mina vänner som jag litar på till 100%
OM jag säger nått till te.x 1 så stannar det där tills jag hojtat till att det är okey att skvallra vidare...
OM jag säger det till 1 så vet jag att det kan stanna där resten av hennes liv.
OM jag säger det till 1 kan jag med alla säkerhet veta att hon inte säger det till någon inte äns till sambon.
Så är det även med 2
och tom kanske med 3

Men hur vet man igentligen att det stannar där...då mina tre närmaste vänner. Även pratar med varann...så där med gämna mellanrum och alla är ärliga vänner och inte säger nått...

Jag vet ju att om jag berättar nått till 2 och 3 kanske dom berättar för 1 och 1 kanske inte säger nått till mig. eller att 2 och 1 säger nått till mig och jag säger det till 3 och 3 säger inget till 2 och 1 bara för att dom inte ska bli besvikna.

Eller är man verkligen helt tyst som muren.

Nicke min kära sambo litar på alla sina vänner och bekanta i vårt som torrt.
Kan jag tycka med min misstänksamhet är helt pantat.
Jag menar på att om han berättar något för en vän...kanske denne berättar det för sin sambo. Å sambon inte förstår allvaret i att inte skvallra vidare...

För jag vet jag berättar mkt för min sambo...dock inte allt.
Säger någon till mig du får inte säga det till någon. Så är det verkligen inte till någon.
Om det inte är så att man skälper sin vän om man inte berättar för någon...
Det finns ju vissa saker som sunda förnufftet måste avgöra om man måste berätta vidare eller inte.
Inte enbart för skvaller...

För skvallras gör det ju dagligen vitt som brett.

Å jag vet även vilka som är mina skvaller vänner....

Undrar igentligen vart jag ville komma med detta.
Jo att jag litar stenhårt på 3 av mina närmaste vänner..
Litar på alla mina vänner men inte lika mkt kanske...även fast alla mina vänner kanske kan behålla en hemlis?
Så vet jag det kanske inte än då vi kanske inte känt varann så länge...eller för att jag aldrig har haft nå hemlisar att berätta.
Å kanske för att jag vänder mig till mina närmaste eller längst kände kompisar. Dom som jag kännt sedan ÅR tillbax....

Jag är dock lite avis på min sambo som kan förlita sig till alla. Att tro på alla...Ja du vet det finns nått bra i alla....!!

Jag tror ju iof oxå att det finns nått gott i alla. Men inte som Nicke...
Jag är alltid trevlig och glad och öppen mot alla men det är dock inte alla jag släpper in på livet.
Nicke har verkligen fått kämpa sig genom mina barieärer...
Stakarn!!
Men så är det...

Jag kan inte riktigt släppa in folk in på livet...jag tror inte äns vän 1,2 och 3 känner mig in på livet.
En del människor öppnar ju upp och verkligen berättar hur dom mår och vad dom tycker och hur dom känner.
Jag kan berätta hur och vad jag tycker om mkt.
Å frågar någon hur jag mår är svaret alltid bra.
Slipper man svara på massa jobbigheter...
Å råkar någon komma mig in på livet för mkt slår jag bakut...

Blev bränd en gång för massa herrans år sedan...Å det sitter väl kanske kvar än. vet inte? Kanske inte äns är det...?

ÄÄä nu blir det bara massa svammel igen...
Återkommer med nya tag i morgon...men lovar inget!! // MARIA MAROSKA