Cp skadad


Som mamma å pappa till barn med särkilda behov behöver man ibland få kasta ur sig hur man har de! 
Eller jag kanske ska vrida på de, som mamma och pappa behöver man iblanda tala om helt ärligt hur man har de! För att andra föräldrar ska förstå att alla familjer på internet inte har de så jävla glamoröst, städat, rena, hela och välfungerande barn i alla lägen. 

Jag har fyra barn! 

Jag har fyra fantastiska killar som jag aldrig i mitt liv skulle byta bort. 
Ibland tappar jag begreppet i min mamma roll å tror att allt ska fungera! 
De gör de inte alltid. 
Att lämna sin 7 åring med sin 6 åriga lillebror för att hämta pizza 3 minuter bort går inte! Eller de gick inte denna gång. 
De resulterade i att tv fick sig en omgång! 

Dumt! Jävligt dumt kanske DU tänker nu. Men ibland får man helt enkelt chansa. 
Att ta med sig 6 åringen, lånehunden å 4 åringen skulle kunnat resulterat i att 6 åringen inte alls hade som avsikt att hämta pizza utan hellre hade sprungit bort på dessa tre minuter. 
Jag chansar så många gånger å har som mamma lärt mig att de spelar ingen roll. Ibland FUNKAR DE, andra gånger funkar de inte. Som egentligen för vilken familj som helst de är bara de att med Jojje kan man aldrig veta. 
Han kan säga ja å sekunden senare vet han inte ens vad vi ska. 
Även om jag sagt att vi ska hämta pizza så vips kanske han får för sig att springa till hans kompis Alex längre ner på gatan, eller varför inte testa att springa till bussen. Eller till skaterampen osv osv. 
Så denna helg har resulterat i en trasig tv å 1099kr fattigare för att min iPhone gick i tio tusen bitar. 

Sedan har vi Chribba som trilskas med att ha affekt anfall. Va är de tänker du säkert... Googla! 
Så vips kan han bli hysteriskt arg för minsta lilla å de brukar ofta resultera i att ungen sommar/svimmar. 
Eller att han bara vips ändrar humör till överlycklig. 
Jag vet inte hur många gånger vi har fått blickarna mot oss på Ica, i lekparken, på stranden, i parken, på dagis, ja lite var stans. 
Jag har även fått råd som "prata med ditt barn"
Eller påhopp som "du borde inte ha barn" 

Kanske jag inte borde ha, men nu viste jag inte att vi skulle få ett argt barn. (Affekbarn) 

De vi inte heller viste va hur de skulle bli med Jojje? Men vi ville ha fyra barn så så så fick de bli. 

Jag kan då å då säga till barnens pappa! De är ett jävla under att alla våra barn lever... 
Jonathan har inget begrepp om vad som är farligt. 
När då man måste hålla i Christian kan ju han hänga längst upp i en hylla på Ica eller varför inte längst upp i en lekpark för större barn! 



Ja ni märker ju...
Den perfekta familjen är inte min. 
Vi har långt ifrån fina städade lekrum. Tvätthögarna växer som berg då å då för att de träna fotboll eller så  kissas de i sängar. Å jag som har svårt att organisera innan de blir kaos. 
Ja... Vi föräldrar vi borde väl egentligen veta bättre än att utspela oss som perfekta på internet?  
Här är de smärre kaos dagligen! Men de är samtidigt lärorikt å framför allt har vi förståelse för de mesta när de gäller barn. 
Kanske inte alltid för våra egna men vi förstår problematiken som andra föräldrar då å då lyckas erkänna 😂 


Godnatt från oss! // mariamaroska 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0