UTbrott....
Skulle egentligen skrivit något helt annat...
Men jag måste bara berätta om dagens första konflikt. Det låter kanske som om dem händer dagligen men så illa är det inte. Det var ett tag sedan nu vi hade en konflikt.
Jag plockade fram frukost till barnen. Nicke skulle ha med sig sin pizza till jobbet som blev kvar från igår. Vi upptäckte att det var sådan liten bit så jag tror det var jag som sa..men fuck ta den till frulle istället.
När Zebastian då kom till köket började helvetet brytas ut.
- Jag SKA också ha pizza till frukost
Å det finns ju inte på världskartan.
Sedan har helvetet vart lös sedan sju i morse. Klockan är nu halv nio.
Han gapar och skriker om allt. Dock inne på sitt rum. Han ska flytta, han ska rymma han ska aldrig mer äta pizza, han skall ha sönder allt i hans rum, han hatar att vara här, han ska aldrig mer gå ut, han skriker rakt ut, han ja vad är det han inte gör egentligen.
Innerst inne skulle jag vilja ge honom en stor fet smäll så han vaknar upp ur sitt utbrott. Men jag vet att han får inge mer vett om jag slår honom. Jag önskar ju att barn som honom hade en av och på knapp när det gäller humöret.
Jag pratade nyss med Melle. Å sa han får vara hemma idag...Hela dagen!! Men å andra sidan vad tjänar det till??
Jag delar inte ut nå hot och straff när han är så där. Det är lönlöst då vrålar man bara ut saker som man egentligen inte menar. Eller vill.
Försökte ärligt få tag i Nicke. Jag kunde vara inne med honom till lunch och Nicke komma hem sedan.
Men varför ska en ung jävels utbrott stoppa hela familjen till att inte göra något en fin dag. Eller en fin sommar.
NEJ så nu har jag bestämt mig för att han får själv lugna ner sig och komma till vätt och reson.
Om han vill ödsla nästan två timmar på att förstöra sin morgon är det upp till honom.
Jag gör som min pappa gjorde med mig.
Han sket i mig och ägnade sig åt övrig familj.
Å jag har ju tom gått på kurs för sånt här...IGNORERA negativt beteende. Det är den bästa lösningen ever.
Jag vågar iaf vägra ha en nioåring hemma hos oss som tror han bestämmer över vad vi äter och hur vi har det....
Han får utbrotta på sitt rum...
Nu har utbrottet gett sig... Han har ånger i ögonen och vi ska diskutera vad som hände uppe i hans huvud.
1½ timme är enligt min pappa inget i utbrottsväg... // MARIA MAROSKA
