Mariamaroskas

jag börjar väl där jag slutade... Eller vad tycker du?!

I måndags åkte jag med Jonathan till våran underbara familjeläkare. Jag blir alltid så glad av att se honom, även fast han ser ut som världens tristaste gubbe.
Han lyssnade och kände och gick igeonom Jonathan från topp till tå.
Han har helt klart rådnad på vänter öra men det är svårt att se på de högra. Å sedan har han bi-ljud på lugorna så jag remiterar er till barnakuten på engång. Dumt att vänta tills i morgon var hans svar.
Så jag flörtade till mig skjuss av min pappa. Som lämnade Alexander, mat och en potta på Nickes jobb. Jag själv fick skjuss till skolan för att tala om för Zebastian att han tyvärr inte kunde gå hem själv från skolan utan att hans pappa skulle sluta tidigare och komma kl 15.
Kvart över 12 var jag på barnakuten 18:00 var vi inskrivna på isoleringsrum på barnavdelningen.
Jonathan hade ätit en halv barn yoghurt på hela dagen. Inge vatten, Inget gick.. Han fick inhalera adrenalin, ventolin och inget hjälpte. Hans 40gradiga feber gick inte ner heller.
På barnavdelningen gäst spelade våran neurolog läkare för kvällspasset.

Det roliga med barnakuten var faktist att flera av Jonathans läkare från avd 69 var och pratade med oss och ville se hur bra det gått för Jonathan. Det var riktigt roligt...Även fast sjukhus och Jag inte är speciellt vänner så var det kul. Å av någon konstigt annledning hamnar jag alltid på sjukhuset med mina barn.

Dem andra föräldrarna i väntrummet undrade nog där ett tag varför deras barn inte fick lika mkt uppmärksamhet och gulliga kommentarer. Dem tittade iaf lite konstigt på mig när vi gick tillbax till väntrumet för att vänta på att en barnsköterksa skulle visa oss vårat rum.

Jonathan vägde ungefär lika mkt som Alexander...  Nej det var väl att överdriva...Men lite över 11 kilo vägde han när vi kom in till akuten. När vi vägdes in på avdelningen hade han gått ner 200g. Det är ju tur han är en tjockis... Nu är jag 200g inte så mkt  men hade han vart liten hade det vart en del... Med tanke på att en ammande bebis går upp mellan 200-600g i veckan.
Men nu är han inte ammande och ingen liten bebis...
Han låg där i sin säng... kunde inte sova för han hostade och andades super snabbt.
Prover skulle tas tisdagmorgon.
Dem inhalerade honom en gång i timmen.
Koksalt, adrenalin och ventolin

Tisdag morgon togs prover... snabbsänka 134, remiss till öron, näsa, hals och rs och bakterie prov togs. Han hade nu gått ner 450g. Tur han är rund och gooo
Han fick i sin en flaska välling och en flaska bebisdryck på hela tisdagen.

Grejen med Jonathan är att han alltid är glad...han är alltid vaken eller alltid är han inte men han är så med.
Vi eller jag ska faktist skriva JAG har ju vart inlagda me dem andra barnen vi har med. Å dem har absolut inte vart glada, dem har absolut inte leet en enda gång förrän dem är på väg att bli friska, dem har sovit sig igenom sjukhustiden. Det är så stor skillnad på Jonathan och dem andra grabbarna. Jonathan bubblade på där med personalen när dem kom in. Blev iaf arg och skrek GHAAAA precis efter dem tog bort masken för inhalation men sedan log han igen.

Samma på öron, näsa, hals kliniken. Där satt han verkligen fast...medans den super rara öronläkaren tittade i hans ögon.

Oj här var det öroninflamation. Det vänstra örat...
Oj här var det  oxå öroninflamation. Det högra örat...

Sedan klappade hon på Jonathan och sa...Å du är så där glad....

Hon tittade även ner i hals och gröpade runt...  Bläää
*ryser på hela kroppen*

Jag och Jonathan gick tillbax till vårat rum. Härligt... Provsvaren kom strax innan min mamma kom för att sitta barnvakt till Jonathan.

Så summa sumarum.

Jonathan har rs virus
Jonathan har dubbelsidig öroninflamation
Jonathan har bi-ljud på lungorna som kommer från bakterierna
Jonathan har koloniserade bakterier i näsa och hals.

Koloniserade har dem blivit för att dem har fått bo så bra där i flera månader och grott på sig. Förkylningarna har aldrig blivit riktigt bra helt enkelt.

Lungor, öron och bakterierna får han antibiotika för. En sju helvetes kur. Han började redan efter två doser pencilin luckta så där äckligt... Jobbrelaterat till döden och gammla människor.
Rs viruset vad gör man åt det då?
Nja det gäller ju att få bort slemet från luftrören och näsan. Virus är ju ett virus som sagt...

Så vad i hela friden gör jag hemma då?

För att jag är så jävla bra så klart... 

Nej det fanns två alternativ. Att stanna kvar och inhalera eller att åka hem och inhalera.

Jag hatar sjukhus men skulle aldrig ha åkt hem om jag inte kände att jag skulle klarat av situationen. Har man aldrig inhalerat själv eller andra. Å han aldrig sett mojängen så kanske jag skulle stannat kvar ett par dagar till.

Men jag inhalerar varje dag på jobbet... Jag hade "harry" hemma när Zeb var liten... Å jag har haft "harry" hemma som barn.

För att få bukt på rs får man inhalera koksalt kanske jag ska skriva med...

Rs viruset är ju en förkylning som eller jag ska skriva så här... Om jag, nicke eller dem andra två barnen skulle bli smittade skulle dem få som en förkylning. Det är en förkylning men små bebisar och gammla är i den stora riskgruppen där rs kan vara farligt.

Så idag har jonathan iaf ätit en flaska på 200ml välling och 1 dl gröt. Han har även druckit 80ml fruktbebis dryck...så det går framåt.

Jonathan har även fått en nubinett med sig hem från apoteket. Han har oxå fått utskrivet airomir och pulmicort.
Har man en gång haft rs virus så kan den här hostan komma nästa gång han är förkyld och Jonathan har inte så bra ods när det gäller att inte få det då jag har astma och Alexander och Zebastian har ju med det.
Så nu ska han även få 2 doser pulmicort morgon och kväll. Å airomir vid behov för att vidga rören.

Nu är jag iaf hemma...Ska se om jag fått nå barnvakts kort från Mamma som jag kan lägga in // MARIA MAROSKA