Jag ska skriva en lapp...

med alla problem jag har...Å sedan skall jag skriva lösningen på dem...sedan ska vi två vuxna människor grubbla över dem lite...Sedan ska vi komma överäns och följa lappen.... han kan inte mena allvar...Eller jo de gör han ju annars skulle jag ju aldrig ha fått ett sånt sms. Jag fick ett mariamaroska pyskbryt här under lunchen. Pratade med Nicke i fonen... Sedan la han på... han blev väl sur antar jag... jag i min tur kan ju inte låta honom vara då...Utan skickade ett sms... Tål du inte höra sanningen...
smart man är...nu är cirkusen i gång...fan va pantad jag är...
Kan inte fatta att jag äns gjorde det...men iaf nu är det igång...mitt andra sms spydde jag ur mig allt jag någonsin tyckt och tänkt om Nicke...Allt...ALLT...allt... Å allt jag tycker och tänker om vårat förhållande. Vårat dåliga ekkorhjul som vi snurrar i och har gjort ett bra tag i nu.
Det här jag aldrig tror att vi kommer att kunna lösa...fast jag egentligen vill det. Jag vill.... men jag anser ju att Nicke tycker jag är en sån jävla fucker så han är less på att hjälpa till. Han tycker jag naggar... Men varför jag gör det...är ju rätt uppenbart... Jag sköter hus och helvete själv...Jag fick tillbax varför kan vi inte komma överäns....?? Ja varför kan vi inte komma överäns. Jo just för att han tycker att jag naggar på honom.... han hjälper inte till...jag blir arg för han inte hjälper till och jag anser att han är nonchalant...å så blir han sur för att jag blir tvär och sur..å så naggar jag på honom och så är cirkeln sluten.
Jag tror ärligt att vi skulle behöva någon att prata med... Någon som hjälper oss öppna våra ögon.
Niklas är 100% säker på att hans sätt är det rätta...Men jag vet att det inte är det...för då skulle vi inte ha det så här. Han får mig att tro att han tycker att bara vi löser alla problem är allt ur världen. Ja problemen ja...men sättet att lösa dem på d? Är ju att jag ger mig...jag orkar inte prata med honom. Jag ger upp...
I dessa år har han kommit med jävla bra lösningar till massor. Speciellt dem sakerna som är mina problem.
Å så vitt jag har förstått så är PROBLEMEN mina eftersom det är jag som har dem. Å då ska jag lösa dem... Jag ska hitta lösningar till mina egna problem tycker han...
Jag har fett bra lösningar...HJÄLP TILL UTAN ATT JAG SKA BEHÖVA SÄGA TILL OM ALLT HELA JÄVLA TIDEN.... skaffa ett RIKTIGT familjeliv och PRIORITERA familjen först... Eller iaf se till att familjen känner sig nöjd. Sedan kan man ha gud vet hur många hobbysar som helst... Bara man känner att man får hjälp.

Alla som läser min blogg vet att jag tycker min pappa rockar...
HUR fan kunde jag känna som barn att jag alltid hade min pappa närvarande fast han jobbade borta MASSOR....
JOOO för att han brydde sig och engagerade sig i sin familj när han var hemma.

Jag vägrar att ta ifrån Nicke sina brinnande engagemang i det fackliga, i fotbollen och i datorn. Men då tycker ju jag att det är upp till honom att se till att det funkar när han inte är där.
istället för att kasta sig på soffan eller i en säng eller tjata om hur jävla trött han är... Lägg mer energi på familjen. Så familjen känner sig älskad.

Jag servar... (på ett bra sätt) min familj 24-7. Jag ser till så dem är hela och rena och har mat på bordet. Jag betallar tom våra räkningar och jag sköter fan allt..blommor, dammtussar och hela jävla helvetet här hemma.

Vad får man som tack...JOOOO 
*ser mig omkring*
INTE ETT JÄVLA SKIT....
En sambo som tycker man är en tjattig jävla fucker som inte ser hur dåligt han mår och hur stressad han känner sig.
JAG SKA nu sätta mig ner och skriva en lång jävla lista...Å så ska jag skriva upp lösningar på alla problem jag anser att jag HAR...
Får vi se om han köper det... jag tror att han kommer att säga... Att jag just naggar på honom. Å tycker att han inte gör något....
Klart han gör mkt bra...saker...han rockar som fan på att vara en pappa. Att ha bra regler och där är vi så fett lika så det klagar jag aldrig på. Våra ord är A och O när det gäller uppfostran och regler.
Men det är väl det enda vi är överäns om.... Allt annat suger just nu....

 // MARIA MAROSKA


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0