Mariamaroskas

Juletider har två sidor... Två helt olika sidor... Jule tider har kanske tom fler sidor eller ansikten än två. Julen ser ju så olika ut för alla...

 

 
Det är verkligen många som ser framimot att dela och fira julen i lugn och ro med sina när och kära. Meda andra bävar för att julen är nära. Stress, supande, misshandel, stressen i handeln och stressen för att man kanske inte har råd med dem julklappar man vill ge bort. Eller ångesten för att man köpt för dyra julklappar som man egentligen inte hade råd med.
Detta med jul är väl då man skall varva ner och bara vara med sina nära och kära. Att komma ur vardagslunken...Julen borde väl handla om gemenskap. kärlek och värme...
Man ska tänka på dem som inte har lika mtk som en annan... Kanske tom skänka ett bidrag till rödakorset eller skänka en slant till stadsmissionen (frälsningsarmen)
Julen borde absolut inte handla om stress, vemod och räddsla. Men många familjer har det så......
Att det finns vanlig julstress är väl okey till vissdel. Men att känna sig stressad över hur julen ska bli...för någon man inte tycker om kanske kommer och förstör julen. Eller för att någon kanske dricker för mkt... Att någon skall göra illa barnen eller vilken stress som helst som inte hör till vanligheten.
Jag själv känner mig inte alls bekväm i situationen jul längre....
Nu kanske mitt I-landsproblem är som en fis i rymden. Men det är ju vad man jämför med.. Detta är ju iaf mitt liv och det rullar på och det påverkar mig. Även fast jag varje år skänker mer än en slant till välgörenhet för att rädda julen för andra. Å då hör jag ABSOLUT INTE till överklassen men till den rikare delen av världen. Jag är fattig... men jag har tak överhuvudet och mat på bordet.
Men åter till mitt julbekymmer...
Om jag skulle lösa mitt problem så skulle JAG och min familj vara här hemma. Hos oss... Med enkel julmat.
"tomte" gröt till frukost och julskinkemacka....
"tomte" lunch med potatis, sill och nubbe. En och annan köttbulle till barnen
"tomte" middag med jansson, skinka, köttbullar, revbenspjäll (till mig), veggobullar och veggolåda, potatis och olika ostar. Å så frukter i massor.
Sedan skulle tomten redan vart här under natten och så skulle vi ha öppnat julklapparna efter middagen å så skulle dem här små få leka med julklapparna tills dem deckade.
Min älskade sambo tycker vi ska säga till alla att vi gör så...Å vill dem fira med oss får dem komma hit.
Men av respekt för mina svärföräldrar och deras finporslin och för den äldre generationen så "vågar" jag inte säga så. Jag vågar helt enkelt inte äns kläcka den iden.
Vi skulle kunna ha knytis för våra föräldrar.
Men för att inte verka konstig och egoistisk så viker jag mig...
Vi kommer att fira julen hos Nickes föräldrar på förmiddagen...
Vi kommer att åka till mina föräldrar till eftermiddagen kvällen och fira jul med dem.
Zebastian kommer att få åka själv några timmar till sin mormor och morfar. För han vill verkligen vara där på julafton. Det har han verkligen poängterat för mig...
Å eftersom det inte går att få honom varannan jul istället för allt hattande...så måste vi göra så här...
Jag finner ingen annan lösning....
Jag har försökt med förslag som varannat år firande.
Hur kan en dag...EN dag vara så viktig...just 24 december... ??
min egen reaktion till detta är...vad spelar det för roll vilken dag...i USA firar man julen den 25 och byter julklappar då... så varför inte göra två julaftonar?
Ena dagen är vi hos mina föräldrar hela dagen och så nästa dag är vi hos Nickes föräldrar. NEJ folk är så jävla fast i en dag.
Juldagen kanske inte passar min bror så jävla bra eftersom han jobbar varje juldagskväll som krogvakt... Men iaf...
Det är BARA vi i våran familj som har småbarn... varför kan då inte vuxna människor äns kläcka en sådan ide om att vi ska fira varannat år?
Jag vet inte hur andra gör...?
Jag vet inte äns om jag känner någon annan som har det som vi... Som måste hatta...alla verkar vara så klara med vart dem ska fira jul och verkar vara så nöjda med familjen och släktens beslut.
Nu kanske det inte är upp till andra som ska kläcka iden det är ju så klart vi... Niklas tycker att jag helt klart ska tala om hur jag vill ha det...men jag är inte så ego så jag inte tänker på andra.
Nickes mormor känner sig obekväm i situationen och att vara hemma hos oss. Min mormor tror ju att hon är i finland hela tiden så det spelar kanske inte så stor roll...men att beblanda henne med andra känns oxå så fel. Hon är nog snurrig... som det är lixom.
Niklas tycker ju att jag ska bestämma och han rättar sig efter vad jag vill efter som det är jag som har problem med detta. Han säger att han står bakom mitt beslut...men sammtidigt vet jag ju att han vill träffa sin familj på julen.
Nej jag tycker verkligen illa om detta och önskar att julen är över snabbt så vi kan glädjas i nyåret istället.
Jag önskar även för alla andra som har det jobbigt under julen att den ska gå fort över...  för alla dem som förlorat någon under året och kommer känna saknad, för alla dem som är rädd för att någon i dess närhet kommer dränka sin jul i sprit, för alla dem som blir misshandlade under julen,  för alla dem barn som far illa, för alla dem som inte har någon att fira med...
Kanske skulle ge förslaget att gå till frälsningsarmen med våran julmat och fira med dem som inte har någon att fira med. Att faktist visa att det finns dem som INTE har någon att fira med...vad gör då förslaget om att fira varannat år?
Jag har bollat detta med Nicke...men jag är för feg för att kläcka iden om att vi eller att JAG vill stanna hemma här med våra barn.
Ä skit samma...Julen är barnens jul...så det är väl bara att se till att dem får träffa alla som vill träffa dem. // MARIA MAROSKA