Maria har gjort en liten förändring på sikt...

Jag har idag kämpat hårt med mitt inre. Att tala om vad jag känner och tycker. Jag rockar rätt bra på det... *skrattar* Jag är ur usel men någonstans måste jag börja.
Det känns skönt iaf att man kan vara ärligt mot sina vänner hur man har det. Som idag på ÖF. Att prata om hur man faktist har det. Hur man mår och hur andra ser på saker. I digg it! Jajaajja det blir bättre...
Det kommer att bli mkt mkt bättre med tiden. Men det får ta tid. Skynda långsamt. Lixom!

Maria har idag förrästen beslutat att hon skall börja jobba den 1 januari. 
 
Yes det är så...Jag ska börja jobba. Fast inte mkt... Bara lite men jag ringde min chef idag på morgonen för att komma överäns om henne. En god plan för hur jag skall ha det. Vi har ju pratat om det hemma och Nicke har sagt flera gånger att jag får göra som jag vill. Å jag tog honom på Orden. Jag skulle egentligen inte alls vilja gå tillbax till mitt jobb. Jag vill ha nytt jobb jag vill typ jobba på dagligverksamhet eller med autister eller typ med sjukabarn. Men jag har gett upp hoppet typ. Så jag ringde idag och sa till min chef Birgitta att hej det är Maria...Världens bästa arbetstagare... 
NEJ så sa jag absolut inte för hon typ hatar mig och mitt fackliga engagemang. 
Men iaf så gick vårat samtal välldigt bra och vi gjorde upp så att jag kommer att jobba mina helger from med 1 januari 2009 och kommer att köra så till 31 maj 2009. Ev att jag börjar jobba lite kvällar tidigare. Men jag vill jobba in mig lite. Känna av läget och framför allt vänta på vad habeliteringen säger om Jonathan. Inte för jag tror att dem kommer säga något. Men vad vi har för plan och för mål. 
Dagis är det ju inte tal om förrän hösten 2009 men iaf. Vi har än läkarbesök och neurologen och öra näsa hals remiss som vi väntar på. (som har skickats idag för den delen)
Så jag känner att jag börjar långsamt. Jag ska softa på med helgerna där.
Så vecka 3 börjar jag min första helg... 
  
Tänk om jag gjort fett fel?! Men jag tror inte det. Jag tror detta är rätt för mig. Eller för oss. Nicke får helgerna själv med barnen och kan hitta på vad han vill. Han har ju faktist en stuga att åka till eller sina vänner eller vad som om det skulle bli tristess här hemma. Men det tror jag ju inte. Dagarna går fort och Nicke är en hejjare på att vara ute med barnen. Bättre än jag tom. Iaf när det gäller skog och natur. Gungorna i parken funkar finfin för mig... hahhaaaa.
Getto unge som jag är...
Men jag hoppas iaf att det känns bra efter första helgen.

Å så skulle det ju vara bra om jag kunde börja använda mitt gymkort igen. Inte för vikten men för flåset. Det märks att man inte rört sig på en vecka och lite till. Har bara settat inne på mitt arsel med sjukabarn. Å så har jag vart krasslig själv. Men jag kanske inte ska börja med gymmet på engång. Även fast jag är jävla duktig när jag bara kommer in i det att ta sig. Men promenixer ska börjas med igen. Flåset måste jag få upp. Snart är det vår och då ska det jagas ungar som springer in våren.  // MARIA MAROKSA

Kommentarer
Postat av: Mickis

Hoppas det kommer kännas bra att börja jobba lite smått =) Om jag hade haft ett schemalagt jobb så hade jag gjort precis likadant....kan sakna att gå iväg till jobbet ibland.



2008-11-03 @ 22:49:18

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0