Karate....
Kiajjjj ekade det i dojon idag!! Jag tog med mig Jonathan till karaten idag då Nicke är sjuk. Tänkte att han skulle slippa en bebis. Snäll som jag är...
I vanlig ordning var det jag och Zebastians pappa och två föräldrar till.
Jag ska väl egentligen inte irritera mig på vad andra föräldrar gör. Men det gör det endå... varför kan man inte ge sina barn lite tid att se på när deras barn tränar.
Trot eller ej så tränade jag själv 4-5 ggr i veckan när jag var barn.
Från liten 5 åring till 14 åring...Å sedan så lurade ju Madde in mig i innebandyn med en sväng till jag var rätt så till åren. Å jag kan säga att mina föräldra satt där med mig varje träningspass. Eller satt med dem andra föräldrarna och fika. Men dem var där... Dem var med på varenda tävling. Heladagar och dem skjussade och hämtade och åkte land och rike för mig. Å så även för min bror. Det kunde ju hända att det krockade med våra sporter...Men då delade de upp sig. Oftast hängde mamma med mig då min sport intresserade henne mer. Även fast vi var som galningar som åskådare när Brollan spelade sina matcher.
Men jag kommer aldrig kunna förstå....varför skjussar man bara och hämtar... Jaja!! Jag ska skita i det...
Måste säga att det är roligt att se hur Zebastian utvecklas. Även fast det ibland vart jobbigt att få dit honom på träningarna.
Jonathan tyckte det var roligt att kolla på när dem fajtades där i dojon. (eller hur det stavas)
Vi skall träna lite på Shiho sanshiki så Zebastian kan gradera upp sig två rand. Men det är inget måste...Å känner han inte för det så räcker det gått och väl med ett rand. Jag är stolt som en tupp iaf över min son.
Något som han med måste kämpa med är att vara lite tuffare i Kumite.
Det är ju iof ingen nackdel att inte vara så deffensiv... Iof så har han inte tävlat än utan bara kört med sina tränings kompisar...Vi får se när den dagen kommer...
Å om den kommer...
Jonathan fick även en rund tur inne i dojon. Chefs tränaren tog honom med på rundtur...han bara log... Kollade in alla som tränade och bara flina.
Kanske det blir en karate kille av honom med...? // MARIA MAROSKA
I vanlig ordning var det jag och Zebastians pappa och två föräldrar till.
Jag ska väl egentligen inte irritera mig på vad andra föräldrar gör. Men det gör det endå... varför kan man inte ge sina barn lite tid att se på när deras barn tränar.
Trot eller ej så tränade jag själv 4-5 ggr i veckan när jag var barn.
Från liten 5 åring till 14 åring...Å sedan så lurade ju Madde in mig i innebandyn med en sväng till jag var rätt så till åren. Å jag kan säga att mina föräldra satt där med mig varje träningspass. Eller satt med dem andra föräldrarna och fika. Men dem var där... Dem var med på varenda tävling. Heladagar och dem skjussade och hämtade och åkte land och rike för mig. Å så även för min bror. Det kunde ju hända att det krockade med våra sporter...Men då delade de upp sig. Oftast hängde mamma med mig då min sport intresserade henne mer. Även fast vi var som galningar som åskådare när Brollan spelade sina matcher.
Men jag kommer aldrig kunna förstå....varför skjussar man bara och hämtar... Jaja!! Jag ska skita i det...
Måste säga att det är roligt att se hur Zebastian utvecklas. Även fast det ibland vart jobbigt att få dit honom på träningarna.
Jonathan tyckte det var roligt att kolla på när dem fajtades där i dojon. (eller hur det stavas)
Vi skall träna lite på Shiho sanshiki så Zebastian kan gradera upp sig två rand. Men det är inget måste...Å känner han inte för det så räcker det gått och väl med ett rand. Jag är stolt som en tupp iaf över min son.
Något som han med måste kämpa med är att vara lite tuffare i Kumite.
Det är ju iof ingen nackdel att inte vara så deffensiv... Iof så har han inte tävlat än utan bara kört med sina tränings kompisar...Vi får se när den dagen kommer...
Å om den kommer...
Jonathan fick även en rund tur inne i dojon. Chefs tränaren tog honom med på rundtur...han bara log... Kollade in alla som tränade och bara flina.
Kanske det blir en karate kille av honom med...? // MARIA MAROSKA
Kommentarer
Trackback
