Mariamaroskas

Vi beslöt oss för att åka till kyrkogården en dag förtidigt. Alltså en dag förtidigt den 1 november som är Allhelgonadagen. Eller heter det kanske afton?! Jajja vi åkte iaf för att tänd ljus för våra kära som vandrat vidare. Jennifer var livrädd för att hänga med till kyrkogården.
Gulligt någon har skrämt upp henne rejält men hon slappnade av i massor. Både jag och Vicktoria är välldigt lugna när det gäller mörker och kyrkogårdar. Jag tycker det är fridfullt. Det är fint, det lös redan massor av ljus på kyrkogården. Det lös fint och fridfullt.
Vi åkte till min morfars gravplats först. Där tände jag ett ljus och Jennifer var då mkt rädd. Men det gick bra.
Man fick inte göra si och man fick inte göra så.
Vem har lurat i henne allt detta?!
Men det tog vi ur henne snabbt.
Hon var helt säker ett tag att det skulle komma upp någon från en grav.
*fnissar*
Hade det gjort det då hade jag kissat på mig. Det hade vi nog gjort alla tre.
Jag brukar tända ljus på Morfars grav och då sända en tanke till alla dem andra runt om kring mig som vandrat till andra sidan. Det känns fint att vara där hos morfar det känns fridfult. Han var ju en mkt lugn och fridfull människa så det känns bra.
Vi åkte runt hela kyrkogården. Den är stor. Parkerade på ett nytt ställe och gick till minneslunden och Jennifer fick tända sina ljus där. Jennifers gammel mormor dog förra söndagen så detta var mkt viktigt för henne.
Vi gick vidare till Victorias morfars grav.
Där slog det mig att jag faktist kommer ihåg honom.
Jennifer tyckte synd om alla som saknade ljus på sin grav. Tänk om dem är bortglömda. Men vi får väl hoppas att det inte är så att det kommer fler ljus under helgens Allhelgona helg.

3 andra personer såg vi på kryrkogården. En man i en bil.
En kvinna och en man som stod med en stor kamera.
Vi skojade och fnittrade och sa att dem kanske ville fotografera de döda. Alltså det finns ju dem som verkligen letar efter tecken från andra sidan.
Onödigt enligt min mening. Vill dem visa sig för dig gör dem det. Behöver dem din hjälp eller vill något som kommer dem själva.
Å alla kan inte locka fram dem från andra sidan.
Dumt att ge sig på andevärlden tycker jag.
Den är förstor enligt mig för att rå sig på den.
Jag var livräd för den innan jag började samtala med Malin i Gbg.
Hon lärde mig att förstå mig på den andra sidan. Våra änglar och att man faktist inte behöver vara rädd för andra sidan.
Jag har ju min faster som skrämt upp mig för det mesta när det gäller andra sidan.
Så jag är glad att Malin kunde dela med sig av sin lärdom.
sunt förnufft som det gäller med allt här i livet.
Kyrkogården var en upplevelse.
Ro fyllt!


// MARIA MAOROSKA