Mariamaroskas

* Att tala om vad jag tycker
* Att tala om hur jag känner
* Att acceptera när jag har fel
* Att acceptera vad min sambo känner
* Att respektera min sambos val
* Att öppna upp mig sakta och långsamt så jag orkar med det själv
* Att faktist kunna tala om när jag har fel
* Att be om ursäkt utan att lägga in komentarer som "förlåt med du var oxå eller förlåt med durrå"

Alltså med detta inlägg låter det som om jag är världens uslaste jävla sambo. Men så är det ju inte. Det är 8 saker jag själv vet att jag måste kämpa med.  8 saker min sambo försökt att få mig att förstå i massor med år att jag måste ta tag i. Jag har alltid vetat mina brister i min personlighet när det gäller förhållanden.
Mitt sätt eller the high way. (säger man inte så...)
Jag är en usel konfliktlösare när de gäller mig själv och Nicke´s relation. Jag vägrar erkänna att jag har fel. Jag vägrar att någon ska "sätta sig på mig" och få rätt.
Jag vrålar ur mig mitt och sedan får Nicke ingen talan. Jag kan ställa till det och gå in på toa och vika tvätt i protest och när jag kommer ut är jag glad igen. Som om inget har hänt.
Jag är fan psykist sjuk...
Så här har jag tydligen alltid vart. Mamma brukar ofta prata om hur jag var som barn/tonåring. Blev arg så in i bomben. BOMBEN...rev ur mig det jag ville. Drog eller lyssnade inte...eller rent ut av gjorde annat å så kom jag tillbacks och var glad.
Mina föräldrar har aldrig lärt mig problem lösning när det gäller mitt stora problem. Att prata istället för att smälla som en bomb. Dem har lärt mig massa annat bra  
Niklas brukar säga att jag är en jävla bra sambo. Tur han tycker det! Men jag accepterar alltid när han drar iväg på saker och är med sina vänner. När han sitter vid datorn 24-7. Att han har intressen som inte intresserar mig. Jag stöttar honom och hör honom.
Men det jag ska jobba på nu är min egen utveckling som människa. Å det kommer ju helt klart göra nytta för vårat förhållande med.
Men jag känner lite så här... Jag är 30 år och det kanske är dax at göra någon nytta för sig själv med. Dumt att gömma sig för sina egna problem.
När det gäller mina senaste inlägg kan man nästan tro att vi är osams på heltid. Men så är det inte. Jag och Niklas har våra duster.
Men dem flesta går inte ut på att vi är fett jävla osams. Vi är bara oänse och vi har helt olika sätt att lösa saker på. Hans sätt är mkt mkt bättre än mitt sätt att lösa problem. Hans sätt har ju fått oss att komma långt med mkt.
Det tog honom ju BARA 6 år att inse att jag måste göra något åt detta.
Eller måste och måste... Men jag tror att jag skulle må bättre. Den senaste tiden har jag faktist tänkt på detta. Å mer blev det efter jag faktist pratade med Fru T om hennes äktenskapsproblem. Sorry att jag  hänger ut dig i min blogg. Men det är nyttigt att ventilera.... *puss*  Att den bästa lösningen är att prat men sedan skall man kunna klara av att prata. Jag är en jävel på att lyssna och förstå andras problem. Jag är en fena på att tipsa andra hur dem skall göra. Å jag vet att några av mina vänner ofta ringer till mig om råd och stöttning och peppning. Å jag ger klockrena verktyg för att andra ska klara av sina relationer på ett bra sätt. Men jag lever ju inte själv som jag lär för jag är en dålig problemlösare när det gäller MIG, JAG OCH MINA.
Om jag verkligen verkligen vill så kommer jag fixa detta. Men jag måste få misslyckas med. Det måste vara okey att få misslyckas. Men man får inte misslyckas om man verkligen verkligen inte försökt till 110% När man väl känner att nu har jag försökt som fan...Med allt som går. Då kan man ge upp...Ringa psykakuten och be dem hämta mig   




När jag lyckas ska jag om ett år eller två fira med en resa till varmare breddgrader. Jag ska köra ett belönings system till mig själv. Lite KBT *skrattar*
Nej men mål är trevliga att ha. Presic som med allt. Vettiga mål som man känner att man klarar av. Lite i taget. Så löser sig nog det mesta. Även mitt sätt att hanskas med mig själv.
Jag är super bra på att säga NEJ... Nej så är det inte. Det är en mening jag ofta kör när det gäller fajter. Nicke berättar hur han tycker eller känner och jag säger NEJ så var det inte...eller Nej så är det inte.  Jag måste lära mig att min sambo upplever saker på ett helt annat sätt än jag. Jag måste lära mig att se det på det viset att. Okey det var ditt sätt att tolka/se eller känna mitt är så här. Skippa allt... som jag egentligen inte har en kännslomässig anning om. Jag kan inte säga nej eller försöka få någon annan att känna eller tycka annorlunda iaf inte när det gäller kännslor.
Jag suger fettast....

Jag vet inte hur det här blev. Har blivit avbryten av dagens händelser så saker kanske skrivits mer än en gång. Men vem bryr sig... Inte jag // MARIA MAROSKA