Mariamaroskas

Nu har min sambo tagit beslutet att helt sluta med sitt jävlans nikotin. Hur det än är och kommer att bli. EN KAMP så måste jag denna gång försöka vara mer acceptabel.
Så hur har vi lagt upp detta då?
JUST DET!!
VI!!
Vad funkar bäst~TEAM WORK *sjunger*
Men just det hur har vi lagt upp det.
Nicke är redan lite sur och oggig men han är väl rädd att detta ska ge mer vassa kantar i vårat förhållande. Att vara sams och förstå och respektera varann är något som vi har det svårt med då och då. Vi vill båda ha våran vilja fram...
Men det var inte det jag skulle blogga om nu...Utan nu var det hur vi har lagt upp detta.
* Semester en vecka
* hjälp från sin arbetsgivare med Nikotin preparat
* massor med vilja (egen från honom)
* en baktanke att det finns en familj här som inte accepterar vilket beteende som helts.

Jag då
* jag har lovat att låta honom vara ifred hela denna vecka.
* jag har lovat mig själv att peppa honom och finnas vid hans sida
* jag har lovat mig själv att inte ställa några som helst krav på honom

Så vad betyder då detta. Ifred vad menas... Nej jag tänker inte flytta och inte han heller. Men jag har själv sagt att jag skall låta honom slippa alla jobbiga daxsysslor. Utan det han vill göra får han göra med egen vilja. Inga måsten och Inga suckande blickar.
varför han tog semester en vecka vet jag ärligt inte. Men jag kan tänka mig att han inte vill att hans dåliga humör inte skall gå ut över medlemarna eller arbetsgivarna eller hans arbetskollegor.
Medans jag själv hade helst velat haft honom utanför vårat hemma den första veckan. Men det är för egoistiskt tänkt nu är vi två och jag måste lägga tillbax mina tankar och ideer om detta.
Jag själv förstår ju inte alls upplägget av att behöva ta semster och så. Men vi är helt två olika individer jag och nicke. Jag kan och jag har slutat tvärt. Punkt slut... Jag vet att jag kan fest röka och ge fan i det dagen efter. Jag har ju dock andra laster.
Men nu har han vart bestämd om detta länge. Å jag hoppas verkligen att detta med att inte låta hans frustration över att inte få nikotin kommer att gå ut över oss. Eller mig...
Nu är ju frågan om jag äns kommer bry mig om att säga till honom om hans beteende eller om jag ska det. Är det värt att ta en fajt om något som snart kommer vara ur världen.
För det är denna gång eller inte alls. Anser ju jag...
Nästa gång...Om det blir någon sådan. Å det hoppas jag ju verkligen inte. Får han ta semester och bo på hotell eller flytta hem till sin mamma och pappa.
Han har iaf gjort så bra att han planerat mkt med sina vänner denna vecka. Att han gör något och ändå är med folk som hajar läget.
Som han sa...säger dem något dumt eller jag blir irriterad kan jag be dem dra åt helvete och vi är polare i morgon. Er kan jag ju inte be er dra åt helvete för då har jag ju klampat över rejält.
Å det stämmer ju...
sedan tror ju jag att det är lättare att bli sur på mig. Det är lättare att tala ut eller bli arg på den man lever ihop med än någon annan.
Vi har det lättare att hamna i en konflikt.
Får se hur detta kommer att gå nu då!?
Sist när han skulle sluta med sitt snus. tyckte jag bara att han var as jobbig och dryg och tjurig för inget...Nu ska han sluta med allt!!
Det är bara att peppa och vara den bästa sambon jag kan vara för att han ska lyckas... // MARIA MAROSKA