Nu tror jag det har löst sig...

vuxna människor alltså...   De är fan helt otroligt... !!!

Ni som hänger med i min blogg vet ju att mina barn var med på jobbet i fredags för det strulade till sig när barnvakten blev sjuk och Nicke skulle på begravningen.
Helgen gick ju bra..å det blev lite halv stressigt där på söndagen. Inget som vi inte klarade av....men det blev lite mer att tänka på när jag blev själv.

En av våran nattpersonal ringer mig på tisdag eftermiddag. Maria vet du vad? Å så bla bla bla bla...
Jag går ju igång på alla mina hundra sylindrar på en gång.

GHAAAAAAAAAAA!!! Men för i helvete vi är en personal grupp på 8 stycken fantastiska individer vad fan händer??

Å där slutar det inte... Det var ju ostädat... i köket... Jag eller Anki eller Mia som jobbade i helgen har råkat spilla ut något och det var rinn på en skåplucka. Så der resulterade i värsta utlägget i våran röda bok.

Men för i helvete... OM jag kommer till min arbetsplats...så löser jag väl av den som jobbad innan mig. Har någon missat att sätta på en tvätt så gör jag det...har något missat/glömt eller inte hunnit torka golvet så gör jag...jag börjar där den andra avslutat.

När jag sedan pratar med nästa dag personal så har en annan sagt att jag hade haft barnen här i helgen i hel dag och att det hade vart så jobbigt för Alexander hade vart rädd för en av våra boenden så den tvingats vara inne på rummet. Å att det var så jobbigt... Å hur kunde jag JAG jag haft barnen på jobbet en hel dag.... För var det på detta vis så förstod dem inte hur jag äns tagit åt mig och jobbat var tredje helg...

VÄNTA STOPP!!

Fredag... 15:00 till 15:25 var dem stora barnen där. Å ja...Alexander belv skit skraj för en av våra boende. Han började verkligen stört tjura...Så denna boende fick fika på sitt rum. Men jag frågade om det var okey. Å de var mer än okey.
16:20 kom Nicke och hämtad Jonathan. Å hon jag jobbade med tyckte det var super mysigt och erbjöd sig tom att vara med Jonathan för att slippa röka med en av våra brukare... (hon har svår astma och får det rätt jobbigt)

Så igår tog jag tjuren vid hornen. Ringde jobbet... Pratade med en av dem tre där det kunde ha blivit missförsånd.
Skulle avvakta med dem andra då barn skulle hämtas på daigs och fridits.
När jag kom hem för att ringa han jag inte mer än att sätta fötterna inne hos oss så ringde nr två. Vi pratade och jag fråga satt och vi löste det bra...medans nr ett bara blev nervös. Det var även nr två jag jobbade med på fredag kvällen då Anki hade semester. Vi rädde ut det här med städet och jag sa vad jag tyckte.... men hon hade absolut inte sagt till någon att mina barn vart där en hel dag och att det var jobbigt. 

Så nu är det bara nr tre kvar.. Å henne skiter jag väl allvarligt i...men jag ska prata med henne. Å  det skall även nr två göra prata med nr ett och tre.

För att ljuga och fara med osanning passar inte så bra i våran arbets grupp skulle iaf inte jag vilja på stå.

Jag och vårat hälso ombud snackade i 1½ timme igår i telefonen. Kommunen har tydligen en ny handlings plan att dem skall börja med handledning på arbetsplatserna.
Något som jag iaf anser är bra när det inte är första gången på våran arbetsplats som det kommer fram massa saker som aldrig har hänt.
Det är rätt svårt att i en personal grupp på 8 st oxå att inte vara personlig eller prata personligt. Man ska ju kanske tex aldrig namnge någon så den känner sig påhoppad eller utsatt.
Men rakt ärligt prat har väl ingen dött av eller?

Nästa personal möte ska vi iaf ta upp med chefen att iaf några av oss önskar handledning nu för vi har saker och ting som inte är bra i våran lilla underbara arbets grupp.

Ja det här löser sig med...Å det är dumt att göra en tupp av en fjäder men att fara med osanning och ljuga känns lite väl mkt fjortis för min del...

// MARIA MAROSKA..... rockar fett när hon är upprörd...eller kanske inte?

Kommentarer
Postat av: Mickis

Men jösses.....helt sanslöst vad saker o ting kan växa från ingenting till jättestort. Hoppas det har rett ut sig nu.

2009-02-05 @ 09:37:49

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0