Mariamaroskas

sitt arbetssätt när det gäller attityden till sina barn kan vara nog så svårt... Men hur gör man då? För att uppmuntra positivt beteende och ignorera negativt beteende??

Våran läxa från föräldrar utbildningen i tisdags är inte lätt...Eller den är vist lätt. Den är super lätt egentligen.
Vi skall hitta punkter i vardagen där man kan uppmärksamma det positiva.
Å där vi verkligen vill ha en förändring...
Jag skrev en sak på en gång... Under "beteenden att intressera sig för och berömma..."
Jag skrev:
Att acceptera ett nej....
Vad menar jag då?
Zebastian har super svårt att acceptera ett nej. Han kan allt från att kasta sig själv till att kasta saker och säga dumma saker till att bara bli sur och återigen as sur.
Hur gör man då? Hur gör man för att ändra ett beteende hos ett barn...??
Positiv uppmärksamhet är ju mitt personliga svar.
Det var ungefär vad jag fick för svar på utbildningen med. Att man uppmuntrar alla de gångerna han faktist accepterar ett nej. För det gör han ju...faktist ibland. Det är dem gångerna man inte skall ignorera utan det är dem gångerna man ska brömma.
vad duktig du var nu fast mamma sa nej till något du ville.
Man kan ju berömma med både kroppskontakt och ord.

Jag kör nu stenhårt på positiv beröm när det gäller alla barnen. Ignorerar negativa saker. Men ställer ändå ner foten när det händer saker som inte jag som mamma, maria och person inte tolererar här hemma. Det har nu gått två dagar här hemma det faktist går bra...

Zebastian som är snart 9 år tittar på mig lite konstigt när jag stängde dörren när han kastade runt sakerna inne på rummet innan fritids i morse.
Jag ignorerade bara...sket i att bry mig...det är inte mitt rum.

När han kom hem letade han efter sin mp3.

Ja du älskade om du städar i ditt rum hittar du den nog. Jag är säker på att om du är duktig att städa ditt rum kommer den snart fram....

Under hela tiden Zebastian städade gick jag in då och då och berömde och talade om hur duktig han faktist var som fixade det där stökiga.
Det slutade med att 1 timme senare var rummet tipp topp...Dammtorkade, bäddade rent, damsög och torkade golvet.

En insident hände dock...han fick hela tv på sig när han damtorkade. Men med massa positiv energi från mig och inte ett ord om att han skulle vara mer försiktig om tv. Som jag annars skulle ha sagt...

typ:
Men hur gick det  Zebastian? Du måste se efter vad du gör så inte tv går sönder...?

Jag körde omvänt
 
typ:
Men hur gick det vännen...Få se om du gjorde nå illa dig. Vi struntar i tv nu och konsentrerar oss på hur det gick med dig. Tv apparater finns det gått om hos morbror jonas men det finns ingen mer som du. Få mamma se hur det gick... Duktig du var som faktist försökte fånga tv.

Det slutade med att han haltade runt och hoppade runt på ett ben och städade. Även fast det inte var så farligt...Måste man ju visa att man faktist har lite ont...

Nej jag ska verkligen säga så här... Det går bättre...
Vi får se när kursen är slut om jag hittar på nå bättre lösningar för min familj...  // MARIA MAROSKA