Mariamaroskas

Jonathan Jojje Andersson har i natt hållit sin mamma vaken från och till hela natten. Med den hostan förstår jag inte att Nicke äns sover. Men jag ska inte kasta skit för att han sover...Utan jag är mer avis på att han faktist sover.
Han hostade upp massor med slem i natt vid 01:00 när vi var upp och ångade i badrummet.
Jag klädde av ossbåda sedan spruttade jag igång varmvatten så det stod härliga till...
Måste säga att det är en bra sak att göra om saker ska upp eller om dem har svårhosta eller astma.
Kall eller varm luft brukar vara toppen...
Drog igång våran luftfuktare med...
Så somnade vi 03:00 även fast ångan i badrummet inte tog så långtid. Så hostade han massor efteråt. Å det var bara toppen eftersom mkt kommer upp. Man hörde verkligen hur det lättade i luftrören/lugorna.
Men innan man somnar... tar det ju ett tag. Jag tror ärligt Jojje somnade rätt fort...Å sedan låg jag och lyssnade på hostandet... Till tre!

Det var förrästen sista besöket hos Åsa igår...
Det känndes inte alls roligt...att veta att det verkligen är sista gången vi får all hjälp och stöd från henne.
Det är nästan så jag skulle kunna börja gråta bara jag tänker på det. Med henne har man kunnat vara ärlig med sina kännslor. Fråga och få ärliga svar...
Eftersom vi inte fått något nytt datum för Rehabmöte så skulle hon ringa till Barn Hab idag på förmiddagen och stöta på dem. Å så ville hon ju veta vilken sjukgymnast vi skulle gå hos å även vilken som kommer att bli Jonathans kurator där nere. Å skulle jag eller vi inte få någon tid förrän om ett tag skulle vi få komma till Åsa igen i början på februari. Det är nästan så jag önskar att vi inte får någon tid förrän i Mars. Även fast jag ärligt vet att det är bättre att komma dit på ett inskrivnings samtal på en gång.
Jag försöker att knåpa ihop en dagens ros till henne till våran länstidning här där vi bor. Men kommer inte på nå bra...eller bra det är ju bara att skriva att hon är bäst...

hur gick det då?
Vi fick nya knep på hur vi ska få honom att rulla över till vänster. Vi fick även två balansövningar då han inte alls är lika stadig när man håller honom enbart i höger arm/hand. Vi fick lite balansövningar till blivande stadiet...Krypstadiet. Då han är stelare i högersida så behöver han mkt träning på hur man skall göra.
Hon tycker att han börjar komma i kapp med råge när det gäller utvecklingen. Å jag måste faktist skriva att jag och Nicke fick beröm för våran träning. Å att det syns att vi faktist tar åt oss av vad hon säger och ger för råd.
Å träningsmattan vi får låna är toppen.
Gå stol är NEJ NEJ NEJ... eller hon sa så här. Gåstol är bra för familjen om man behöver avlastning. Men eftersom Jonathan är stel och försvagad i högersida kan det vara så att det kommer att hämma hans utveckling. Å eftersom han har svårt fr ballansen i vissa lägen är golvet att rekomendera.

Jag frågade faktist om gåstolen efter jag vart på ett forum och läst om barn med plexus skador. Där det stod att gåstol kan hämma för barn med svagheter.
Därför frågade jag.

Hon berättade oxå att hon inte rekomenderade gåstol till barn överhuvudtaget just för att det kan häma utvecklingen för alla barn. Men hon tyckte det var en super bra uppfinning som faktist var bra för familjer när man har många barn och man ska laga mat eller vara med dem andra. Allt med måtta...men att man inte ska låta barnen sitta för långa stunder.
Sunt bond förnufft när det gäller det mesta!!

Sedan har dem tom gåstolar att låna ut hos sjukgymnastiken på C-lass för barn som inte kan gå utan stöd. As snygga va dem...
Jag hade med Zebastian dit..så han fick en rundtur där. Då var ju jag tvungen att kolla jag med...

Jag mins ju Alexander han gick eller satt jämt i den där jävla gåstolen... han blev super arg när han skulle sitta på golvet. Å satt han på golvet så skulle man sitta med. Gåstolen burnade han ju runt i här hemma som en galning och hade roligt. Men jag tror att det blev så att han blev van att vara uppe ovan för mark... hahhaaa!!!

Nej det är eller var med sorg jag sa hejdå till Åsa. Även fast det är en av målen att få gå till nästa steg som är barnhab. // MARIA MAROSKA