Mariamaroskas

Dagen har vart rätt hektisk måste jag erkänna. Jag har hängt med hela dagen och vart glad. Fast jag har vart rätt besviken inombords. Men det räknas inte... Inte alltid.

Började dagen med att halvspringa till dagis. Då vi var tvungen att göra ett ombyte av kläder. Men på 11 minuter var vi framme vid dagis och hela åtta minuter innan avgång till skogen för dagisgruppen.

Sedan bar det av in på ica för att inhandla lite till dagens aktiviteter.

Jag och Jonathan började våran dag med Öppnaförskolan i Tomaskyrkan. Vi lekte och han var helt galen när han kom nära bollarna. Det var riktigt roligt...

Sedan var det sångstund och ljus tändning. Det där med ljus är väldigt spännande.

Lunch intog Jonathan på öf och jag själv intog en god sallad på Pizzan vid ica. Fick sällskap av en sovande bebis, en tonåring och en vän. Det blev en givande lunch.

Sedan bar det av för möte på Rehabiliteringen. Vi hade bokad tid för att träffa handspecialisten. Det gick väl som jag trodde som jag hade tänkt i mitt huvud.

Han är duktig min lilleman men vi skall få tum grejs till båda händerna. Även vänster tumme har den senaste tiden velat skjuta in i handen mer än den borde. Därför var jag innerst inne redan beredd på vad som skulle sägas.

Vi kommer ha en personlig kontakt med denna läkare från Uppsala en gång i halvåret.

Vi/Jag märker ju mer och mer att det inte är så populärt när vi tar tag i höger arm och hand och det kan bro på hjärnskadan eller på nerver som inte är som dem ska. Jonathan säger mer ofta till när det inte är okey med att han spänner sig eller skriker Ghhaaaa rakt ut när det ska kläs på eller när man helt enkelt måste ta tag i högersidan.

Sedan var det dags för inhandling och Alexander från dagis. Vi tog en skön promenix hem för att leka lite i sanden och sedan var det dags för middag.

När vi intog middagen kom det en blyg grabb i trettio årsåldern och ringde på dörren. Han kom in...klättrade upp mot taket...bytte brandlarm och gick. Bra förening vi har va... :-)

Henke och Jessica och deras super söta hund Nova kom hit en sväng för att hämta lite partylight grejer. Pratade lite och båda mina barn var rädda för Nova som är typ mindre än en fotboll... Så söt så!! Det kanske går över...

Så nu sitter jag här... känns himla bra!! Skönt..

Har en orolighetskänsla i magen som jag inte kan beskriva vart den kommer ifrån. Men den finns där...

Jag tror det ligger i att vi var fett oense om Nickes resa till Estland och att jag faktiskt inte tyckte som min sambo.
Det är ju rätt ofta vi inte tycker lika. Men denna gång var jag fett arg.

Unnar honom självklart resa till Estland med tiden på resan var fett fel. Förra gången sa han nej pga fotbollsmatch. Jag tyckte att dagens aktivitet var en mkt bra anledning att faktiskt avstå från en sådan resa. Å att han sedan har borta match och jag jobbar min helg hade ju också med min frustration.

Men vi är olika så är det. Å jag är jävligt tacksam att vi är det. Ingen har fått mig att känna mig så trygg med mig och jag är en jävla bra person tack vare min sambo. Det är inte honom i sig jag var och är besviken på utan hans sätt att faktiskt prioritera denna gång.

Men vad är det man brukar säga. En bra kvinna reder sig själv. Å jag gjorde det denna gång med. Jag var ju trots allt redan förberedd på resultatet och är nöjd med den hjälpen vi faktiskt får.

Vi har en helt fantastisk sjukvård just nu i Sverige och det som hänt med valen som blev gjorda och orden som sagts är ju redan gjort. Å så är det ju... Gjort är gjort och sagt är sagt.

Nu är Nicke i Estland eller iaf på väg han kommer till hamnen i Stockholm vid tio lördagmorgon där han blir hämtad för match  och är åter lördagkväll.

Jag själv jobbar denna helg och kommer att lämna våra barn hemma själv... 

Nej det kommer jag ju så klart inte...

Barnvakt är fixad av Nicke annars hade han väl blivit strypt... Nej det hade han inte.

Nej hur det än är så är jag glad att han åker iväg och har det bra. Men utifrån mitt synsätt och våran familj så var det fel tid i tiden.

Jag njuter ärligt av min ensamhet det ska jag inte sticka under stolen med. Det är skönt att vara hemma själv. Bara få göra som man vill fast det får jag ju annars med.

Men bara få vara...

 Det är så skönt...  Jag njuter av min ensamtid. Nu är ju barnen hemma...men inte i morgon när jag kommer hem då är dem inte det. Att bara få tända ljus lägga sig i badet. Lyssna på min musik, sova i mitten av sängen äta vart man vill och ja bara vara...

Njuta helt enkelt... 

Tid är min bov... // MARIA MAROSKA