Jag har kommit på en sak...
när jag tänker massor i vardagen på saker som kanske har vart jobbigt eller när jag funderar över livet... blir det inte så mkt gjort i min blogg. Det är nog för att jag inte skall skriva saker som blir förhastade... Ni vet att man vräker ur sig massor och så ångrar man sig...
Att skriva om vardagen har för mig börjat blivit så trist. Ni vet...först gjorde jag det där och sedan det där. Å efter det gjorde barnen det och sedan så hände det där och vips var det ny dag och samma sak.
Jag säger inte att jag har ett trist vardagsliv för det har jag inte... Jag har ett väldigt rikt vardagsliv. Med massor med utveckling när det gäller mig själv och mitt liv. Speciellt när det gäller barnen. Dem upptäcker nya saker om sig själva varje dag och vi kan ha livliga diskutioner om allt möjligt...
Alexander är den som är våran tänkare... Han grubblar i massor för att sedan säga något genomtänkt...
Han säger roliga saker...Som egentligen någon som är mkt äldre skulle kunna säga.
Som när han efter mkt eftertänksamhet säger en morgon.
-vet ni...när jag blir stor skall jag höja skatten. Å jag är redan med i A-kassan. vet ni det?!?
Han har väl kanske iof hört mina vilda diskutioner med både politiker och med familjen om att förskole/skolnämden ska dra ner till för barnen som har en förälder som är arbetslös eller föräldrarledig.
Han har väl hört mig säga att detta med skattesänkning bara slår på dem som inte har det bäst här i vårt samhälle...
Vi pratar nog ofta politik hemme eller kanske inte just politik i sig men runt samhällsfrågor. Jag pratar ofta med barnen eller iaf med Zeb om människor som inte har det så gott ställt. Å att vi även med tillhör dem ibland.
Vi är inge rika blårockar alls... Å hade jag vart det hade jag haft en rödrock på mig iaf. Jag hoppas och vill tro att pengarna inte skulle slå till i huvudet så jag skulle bli knäpp...
Jag vet att jag försöker att lova att jag ska skriva... Men det är inte alltid så lätt.
Ibland skulle jag vilja skriva om massor men visa saker är att trampa över till andras liv. Ja...vi får se... // MARIA MAROSKA
Att skriva om vardagen har för mig börjat blivit så trist. Ni vet...först gjorde jag det där och sedan det där. Å efter det gjorde barnen det och sedan så hände det där och vips var det ny dag och samma sak.
Jag säger inte att jag har ett trist vardagsliv för det har jag inte... Jag har ett väldigt rikt vardagsliv. Med massor med utveckling när det gäller mig själv och mitt liv. Speciellt när det gäller barnen. Dem upptäcker nya saker om sig själva varje dag och vi kan ha livliga diskutioner om allt möjligt...
Alexander är den som är våran tänkare... Han grubblar i massor för att sedan säga något genomtänkt...
Han säger roliga saker...Som egentligen någon som är mkt äldre skulle kunna säga.
Som när han efter mkt eftertänksamhet säger en morgon.
-vet ni...när jag blir stor skall jag höja skatten. Å jag är redan med i A-kassan. vet ni det?!?
Han har väl kanske iof hört mina vilda diskutioner med både politiker och med familjen om att förskole/skolnämden ska dra ner till för barnen som har en förälder som är arbetslös eller föräldrarledig.
Han har väl hört mig säga att detta med skattesänkning bara slår på dem som inte har det bäst här i vårt samhälle...
Vi pratar nog ofta politik hemme eller kanske inte just politik i sig men runt samhällsfrågor. Jag pratar ofta med barnen eller iaf med Zeb om människor som inte har det så gott ställt. Å att vi även med tillhör dem ibland.
Vi är inge rika blårockar alls... Å hade jag vart det hade jag haft en rödrock på mig iaf. Jag hoppas och vill tro att pengarna inte skulle slå till i huvudet så jag skulle bli knäpp...
Jag vet att jag försöker att lova att jag ska skriva... Men det är inte alltid så lätt.
Ibland skulle jag vilja skriva om massor men visa saker är att trampa över till andras liv. Ja...vi får se... // MARIA MAROSKA
Kommentarer
Trackback
